Inrikes

Punktskrift som även kallas blindskrift eller brailleskrift utgörs av punkter stansade i papper där olika bokstäver motsvaras av en särskild kombination av utstående punkter. Foto: Kjell Gustafsson KG, SVT

Synskadade kräver lagskydd för punktskrift: ”Elever saknar tillgång till skriftspråk”

Uppdaterad
Publicerad

Barn- och unga med allvarliga synskador borde ha lagstadgad rätt att lära sig punktskrift, menar Synskadades Riksförbund. I dag finns inget lagkrav på att gruppen ska få undervisning i de synskadades skriftspråk.

– Man skulle aldrig komma på idén att elever som ser inte skulle få lära sig läsa vanliga bokstäver eller skriva med penna, säger Annika Östling, Synskadades Riksförbund.

Unga synskadades rätt till att lära sig punkskrift har varit uppe på utbildningsutskottets bord tidigare men har nu senast aktualiserats av tre motioner från riksdagsledamöter inom Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.

Annika Östling är styrelseledamot i Synskadades Riksförbund och ordförande i den lokala föreningen i Dalarna. Hon sågar det argument som brukar lyftas fram om att punktskrift är förlegat och att talsyntes, det vill säga att texten läses upp, och andra tekniska hjälpmedel skulle vara tillräckliga.

– Då får man inte tillgång till något skriftspråk. Man skulle aldrig komma på idén att de elever som ser inte skulle få lära sig att läsa vanliga bokstäver eller skriva med penna, säger Annika Östling.

Inte aktuellt med ändring

Frågan om den rättigheten ska skrivas in i skollagen ska upp till debatt och bordläggning i riksdagen den sjunde och åttonde april, men inte heller den här gången ser det ut att gå vägen, utskottets förslag är att avstyrka motionerna.

Det finns heller inga planer eller pågående arbeten från regeringens håll att föra in rätten till punktskriftsundervisning i skollagen, uppger utbildningsminister Anna Ekströms (S) statsekreterare Erik Nilsson för SVT.

Lättare i arbetslivet

I förlängningen skulle en satsning på punktskrift också förbättra situationen för blinda och synskadade i arbetslivet menar Synskadades Riksförbund.

– De som är vuxna och ute i arbetslivet använder punktskrift i väldigt hög utsträckning för att till exempel kunna hålla föreläsningar och anteckna. Att kunna det gör att man blir mer anställningsbar, säger Annika Östling.

Färre som kan det i dag

I dag är synskadade barn integrerade i den kommunala skolan men under stor del av 1900-talet var det vanligt att barn med funktionshinder skickades till speciella internat. För blinda och synskadade fanns Tomtebodaskolan i Solna, som stängde 1986 samt synklasser på några få skolor runt om i Sverige. Annika Östling berättar det då att alltid ingick i undervisningen att lära sig punktskrift.

– Man ansåg att det var viktigt och nödvändigt. I dag är det framförallt i de fall där föräldrar trycker på som elever får lära sig punktskrift i skolan.

Det här är punktskrift

Punktskrift, blindskrift eller Brailleskrift, är systemet som blinda och synskadade personer använder för att läsa. Det är ett taktilt språk där läsaren använder fingrarna för att tyda bokstäverna.

Alfabetet utvecklades av fransmannen Louise Braille i början av 1800-talet. Han föddes seende men förlorade synen i sin barndom.

Bokstäverna i alfabetet består av en cell med sex punkter, där några av de sex punkterna i de två lodräta raderna är upphöjda. Alfabetet tar mer fysisk plats i böcker och trycksaker än vad ett traditionellt alfabet gör.

I Sverige ger Myndigheten för tillgängliga medier ut punktskriftsböcker. Det går att läsa punktskrift digitalt via ett hjälpmedel heter punkskriftsskärm.

Det är ett krav att punktskrift ska finnas på läkemedelsförpackningar inom EU. I Sverige finns skyltar med punktskrift i flera offentliga miljöer, till exempel i gallerior, i en del hissar och vid offentliga toaletter.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.