Med kort varsel kallade regeringen i helgen till pressträff, för att avisera miljarder i kreditgarantier för att ge bolagen finansiell säkerhet. Under tisdagen godkände riksdagen förslaget – vilket skickats till Riksgäldskontoret, som fått i uppdrag att ställa ut garantierna.
Johnny Kollin har jobbat över 15 år i banksektorn och driver i dag konsultbyrån Várri Consultancy, specialiserad på strategi- och riskbedömning. Han säger sig förstå problembilden som målas upp, men ställer sig frågande till tidpunkten och transparensen kring beslutet.
– Jag förstår även att det är brådskande att införa det här. Däremot är det en del frågetecken, säger Kollin.
”Kan bli väldigt stora belopp”
Även om gasleveranserna från Nord Stream 1 helt stryps undrar han också varför besked kom just nu, en vecka innan valet.
– Redan tidigare i år var de här problemen uppe på agendan och nu kallar man in till ett extrainsatt riksdagsmöte och riksdagsledamöterna har en helg på sig att försöka sätta sig in i någonting väldigt komplext.
Sannolikheten för att elbolagen kan komma att behöva kreditgarantierna, alltså att det kan bli konkreta lån av detta som staten och skattebetalarna i förlängningen får betala, är enligt finansmarknadsminister Max Elger (S) och finansminister Mikael Damberg (S) mycket liten.
– Men det är klart att när staten garanterar så finns det alltid en risk, sa Damberg under söndagen.
– Den naturliga frågan blir då: Vad menar de med låg risk? säger Johnny Kollin och fortsätter:
– I och med att beloppet vi pratar om är så pass högt, att det kan gå upp till 250 miljarder kronor, så kan även en liten procent av det bli väldigt stora belopp. Jag ifrågasätter egentligen inte paketet utan snarare om man vet vad man godkänner.
Riksgälden: Inga högriskbolag
Magnus Rystedt är avdelningschef för Garanti och finansiering på Riksgälden, och har sedan i helgen varit i kontakt med både elbolag och banker.
– Vi vet vad det är för typ av elbolag som det är frågan om, och tittar man på det generellt så är den initiala bedömningen att det inte rör sig om högriskbolag direkt, utan solventa och välfungerande bolag, säger Rystedt till SVT Nyheter.
Han beskriver likt regeringen likviditetsgarantierna som någon form av stabilitetsåtgärd, och att det är svårt att sia om hur det kommer att falla ut.
– Ingen skulle vara gladare än jag om det inte behövde användas i någon större omfattning, men det beror ju på hur elpriset går.
Mer om de statliga kreditgarantierna
Det handlar om kreditgarantier på högt 250 miljarder kronor, till elproducenter knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB, för att hantera de marginalsäkerhetskrav som ställs när bolagen gör affärer på elbörsen.
Åtgärden riktas främst till elproducenter i Sverige, men ”vid behov” även andra aktörer på elderivatmarknaden som är clearingmedlemmar eller kunder till clearingmedlemmar i Nasdaq Clearing AB.
Exakt vilka och hur många bolag som kan komma att omfattas av/söka kreditgarantier är i dagsläget oklart.
För att få del av garantierna får företagen inte betala ut bonusar, rörlig ersättning eller utdelning under lånets löptid.
Om en garanti ska ställas ut, så kommer det att göras en kreditprövning på det individuella bolaget.
På Nasdaq Clearing finns energibolag i Finland, Danmark, Norge samt Baltikum. Garantierna kommer därför att kunna ställas ut till bolag med säten utanför Sverige, enligt regeringen under programmets första två veckor innan dess att länderna fått egna åtgärder på plats.
Kreditgarantier får beviljas till och med den 31 mars 2023. Garantitagaren ska betala en avgift för kreditgarantin som bestäms av Riksgäldskontoret. Avgiften ska vara marknadsmässig.
Källa: Regeringen och Riksgälden
