I helgen är det val, och hur maktfördelningen i riksdagen kommer se ut efter det är skrivet i stjärnorna. Men trots att riksdagsåret alltså inte börjat kunde en snabbinkallad kammare, i praktiken 13 ledamöter från finansutskottet, både rösta om en budgetändring och debattera svensk energipolitik.

Bakgrunden är det ändringsförslag i budgeten för 2022 som regeringen lade fram i helgen med anledning av de skenande elpriserna. 

Samtliga partier röstade för förslaget, som gör det möjligt att ge statliga kreditgaranter på högst 250 miljarder kronor till elproducenterna. Därmed får elbolagen finansiell säkerhet så att de kan göra affärer på elbörsen trots de stigande priserna och allt högre säkerheter som därmed krävs. En likviditetskris för elbolagen skulle annars riskera att spilla över till resten av den finansiella sektorn, resonerar regeringen.

Energipolitk i fokus

Måndagens debatt kom i stället att handla om energipolitik.

I ett gemensamt särskilt yttrande till beslutet skriver M, SD, KD och L att det är regeringens energipolitik med nedlagda kärnkraftverk som medfört ”betydande risker för hushållens ekonomi, Sveriges konkurrenskraft och nu även den finansiella stabiliteten”.

Centerpartiet skriver i sitt särskilda yttrande att det behövs blocköverskridande energisamtal för att åstadkomma bred politisk enighet och stabilitet för både producenter och konsumenter.

Vänsterpartiet skriver i sitt yttrande att regeringen måste agera för att införa vad partiet kallar Sverigepriser på el i Sverige.

Efter debatten höll finansmaknadsminister Max Elger (S) en presskonferens om hur processen ska fortsätta.

– Syftet är att säkra likviditeten hos elproducenterna så att en brist inte sprider sig till övriga finansmarknader.