Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Kyckling från en vanlig lunchrestaurang kan ha ett baggage med sig vad gäller användningen av antibiotika. Foto: SVT / TT

WWF:s nya råd: Kycklingkött från Thailand bör inte ätas

Kycklinguppfödning i Thailand använder mycket antibiotika på ett okontrollerat sätt. Därför bör konsumenterna inte köpa thailändsk kyckling. Det uppmanar Världsnaturfonden (WWF) i sin köttguide som presenteras i dag. Men det kan vara svårt att veta vad man äter.

När Världsnaturfonden i dag släpper årets upplaga av Köttguiden har man lagt till antibiotika till de fyra områden som tidigare granskats. I konsumentguiden får då kyckling från Thailand rött ljus. Det betyder en uppmaning att inte välja det.

– Det är helt enkelt så att den produktionen använder för mycket antibiotika och de har inte system för att hantera det. Det används i förebyggande och tillväxtbefrämjande syfte, det finns ingen dokumentation eller veterinärkontroll, säger Anna Richert, som varit med att ta fram guiden på Världsnaturfonden WWF.

Göms i storköken

På grund av risken för fågelinfluensa är import av färsk och fryst kyckling från Asien förbjuden. Däremot är det tillåtet att importera tillagad och beredd kyckling. Under förra året såldes över 2.950 ton thailändsk kyckling i Sverige.

Det har minskat de senaste åren, men det är ändå drygt fyra procent av det importerade kycklingköttet. Men det kan finnas ett mörkertal, eftersom köttet kan importeras till ett annat EU-land där det märks om.

Nästan allt går till storkök i offentlig sektor och restauranger. Där är det som kund svårt att veta om det är thailändsk kyckling på tallriken.

– Man vet inte vad man äter. När man väljer kyckling på en vanlig lunchrestaurang eller thaikrog är det ett bra val ur klimatperspektiv. Men det finns stora utmaningar, för det här kycklingköttet har ett bagage med sig när det gäller antibiotika, säger Anna Richert.

Importeras i flera led

Thailändsk kyckling kommer till Sverige via en rad olika företag. Importörer som EuroPoultry, Kalino Foods and BPI säljer i sin tur till färdigmattillverkare och grossister som Menigo, Findus, Martin och Servera, Axfood med flera. Menigo använder inte thailändsk kyckling i sina egna produkter men säljer även produkter från till exempel Findus.

– Det är ingen stor produkt för oss, men det är klart att det finns. Speciellt offentlig sektor har ju efterfrågan på speciellt Findus produkter, och då fyller vi upp helt enkelt vad våra kunder vill ha, säger Per Pettersson kommmunikatör på Menigo.

Kunden avgör

Menigos egna policy säger att antibiotika bara får användas av veterinär för behandling, inte förebyggande och tillväxtbefrämjande. Men Menigo gör inga egna kontroller utan litar på de som leverantörerna gör och de certifikat som finns

– Det är klart, vi kan ju ha rekommendationer och information om ursprung på köttet, men i slutändan är det upp till kunden att bestämma varifrån man vill köpa köttet. Speciellt när det gäller offentlig sektor är det en prisfråga. Vi har inte heller en tillräckligt stor kycklingproduktion i Sverige för att täcka våra egna behov. Då är det en avvägning vilka länder man tar ifrån, säger Per Pettersson.

Findus kollar på plats

Findus har också en egen policy om att antibiotika bara får användas för behandling av sjuka djur och inte för att öka tillväxten. Man kontrollerar själva på plats, men uppger inte vilka anläggningar man köper från.

– Just när det gäller kyckling i Thailand har vi varit på plats en till två gånger om året de senaste åren. Med de riktlinjer vi har så gör vi stickprovskontroller för att titta på hur mycket och hur ofta man har använt antibiotika, säger Annelie Selander, marknads- och innovationsdirektör på Findus, och fortsätter:

– Upptäcker man att det ser högre ut än det brukar så lyfter vi det och för en dialog med leverantören om det.

Men Findus har inte slutat använda en leverantör på grund av antibiotika enligt Annelie Selander. När det gäller uppmaningen att kunderna inte bör köpa kyckling från Thailand säger hon att Findus kontroller inte visat på sådana problem.

– Det vi ser utifrån vårt sätt att jobba är att det finns ett regelverk och dessutom våra kvalitetskrav och vi jobbar för att våra leverantörer lever upp till dem. Med våra stickprover kan jag inte säga att vi har sett det nödvändigt att agera på dem, säger Annelie Selander.

Inte sett problem

Matgrossisten Martin och Servera köper in via leverantörer och ställer krav på dessa när det gäller antibiotika, men har inte generellt sett att det är ett problem i thailändsk kyckling

– Det är klart att vi har örat mot rälsen, men det har inte varit tydligt att de har en hög antibiotikaanvändning i kycklingproduktionen relativt övriga marknader. Den informationen har inte kommit mig tillhanda, sägar Niclas God, inköpsdirektör.

Risk för sjukvården

Även nötkött från USA och Sydamerika, till exempel Brasilien, får rött ljus på grund av antibiotikaanvändning. Anna Richert på WWF understryker att en för hög användning kan leda till att våra bästa läkemedel blir verkningslösa om bakterierna utvecklar motståndskraft mot antibiotika.

– Det här är en gigantisk folkhälsofråga. Om vi får en ökad antibiotikaresistens kommer vi inte kunna använda antibiotika i sjukvården. Det riskerar både en effektiv och trygg sjukvård och djurhälsan, säger Anna Richert.

Fakta

Visa

Världsnaturfonden WWF står bakom både Fiskguiden och Köttguiden. De ska vara en vägledning för konsumenten att göra bra miljöval.

I Köttguiden har fem områden granskats; antibiotika, klimat, bekämpningsmedel, djurvälfärd och biologisk mångfald.

För antibiotika finns fyra krav, klarar man inte dessa blir det rött ljus:

  1. Det får inte användas för att öka tillväxten.
  2. Bara av veterinär.
  3. Ska dokumenteras.
  4. Återkommande användning ska utredas.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer