Leif Lewins utredning presenteras först på måndag men har redan läckt ut i väsentliga delar. Den kommer på nytt att sätta fart på debatten om ett återförstatligande av skolan, men några tvära kast av partierna är inte att vänta.
Moderaterna och Socialdemokraterna kommer sannolikt att stå fast vid sina tidigare besked att skolan inte klarar av nya stora reformer. Därmed kan ett återförstatligande bli aktuellt först på längre sikt.
Däremot kan vi förvänta oss att den statliga styrningen skärps ytterligare som en följd av de slutsatser Leif Lewin presenterar i sin utredning.
Björklund säkert nöjd
Folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund är säkert nöjd i dag. Utredningen han tillsatte kommer att presentera exakt de slutsatser han vill. Folkpartiet har ett bra tag krävt ett återförstatligande av skolan, men inte fått stöd av de andra allianspartierna. Bland överiga riksdagspartier är det i dag bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vill att skolan förstatligas igen.
Intressant i sammanhanget är att det var Vänsterpartiet, på den tiden med tillägget Kommunisterna (VPK), som hjälpte skolministern Göran Persson (S) att kommunalisera skolan. Alla andra riksdagspartier var emot. Göran Persson lyckades övertala Ylva Johansson, som var VPK:s talesperson i skolfrågor, att stödja en kommunalisering och Ylva Johansson lyckades i sin tur få VPK att byta ståndpunkt i frågan.
Därmed skapades en majoritet i riksdagen. Ylva Johansson bytte sedan parti och som tack för hjälpen utnämndes hon1994 till skolminister i den socialdemokratiska regering som då vann valet. I dag är hon talesperson för partiet i arbetsmarknadspolitiska frågor.
Också Bildts regeringen får en släng av sleven
Beslutet att kommunalisera skolan drevs förvisso igenom av Socialdemokraterna och VPK, men inte heller politiken som bedrevs i frågan av den borgerliga regeringen 1991-1994 får godkänt av Leif Lewin.
Carl Bildts regering avskaffade eller i grunden förändrade flera av de staliga styrinstrument som skulle garantera den nationella likvärdigheten inom skolan, menar Leif Lewin. Detta skedde under tryck av den ekonomiska krisen på 1990-talet som gjorde att politiken nu fokuserades på besparingar och effektiviseringar.
En annan stor förändring av skolan var förstås den borgerliga regeringens friskolereform och att föräldrar fritt kunde välja skola till sina barn.
Svenska skolan var på topp
När kommunaliseringen genomfördes var svenska skolresultat på topp i världen. Skillnaderna mellan skolorna var små och likvärdigheten bedömdes som god. I dag är det tvärtom.
Kunskapsresultaten faller och skillnaderna växer mellan olika skolor. Men då – i slutet av 1980-talet – lyftes i stället andra problem fram i den centralstyrda svenska skolan. Det handlade bland annat om disciplinproblem, lärarlösa lektioner och bristande medborgerligt inflytande över skolan.
Kommunaliseringen av skolan skulle göra det möjligt att anpassa skolan efter lokala behov samtidigt som dialogen mellan lärare och föräldrar skulle förbättras.
I dag kan man konstatera att genom kommunaliseringen och en rad andra beslut som fattades därefter på 1990-talet försvagades den statliga styrningen av skolan och kvaliteten i undervisningen. I kombination med den ekonomiska krisen och nedskärningar i såväl stat som kommun banade politikerna väg för den försämring av svensk skola som så tydligt bekräftas i den Pisa-undersökning som presenterades före jul.