Rullator, motorsåg och emaljöga upphittade

Uppdaterad
Publicerad

Det är stressen som gör att vi tappar saker. Stressen när vi ska av eller på tåget och samtidigt släpa på flera väskor.

Under sommarmånaderna är jackor det vanligaste hittegodset.

-Det är ofta samma förklaring vi får höra; att de hade så mycket saker och hade bråttom, att de till och med tänkte att de inte skulle glömma, men gjorde det ändå, säger Jonathan Persson, stationsassistent vid hittegodset på Stockholms central.

Äldre dam tappade rullator

Det första man ser när man kliver in på hittegodsavdelningen är en rullator. En röd rullator som av någon märklig anledning tappats bort.

-Det var en äldre dam som skulle med tåget till Kiruna men när hon skulle gå av hann hon inte plocka med sig rullatorn innan dörrarna stängdes och tåget fortsatte. Hon får hämta den när hon kommer tillbaka till Stockholm, säger stationsassistenten Carina Leek.

15.000 kvarglömda saker

Varje år lämnas det in 15.000 upphittade grejer till hittegodset på centralen i Stockholm. Vanligast är jackor, mobiler, glasögon och plånböcker.

-Det konstigaste vi fått in är nog en väska med en motorsåg och en stickning. Den blev aldrig upphämtad, säger Jonathan Persson.

De flesta mobiler och datorer hämtas av sina ägare men jackor och läsglasögon blir ofta kvar.

Hittegodset behåller prylarna i tre månader, sedan skänks allt till välgörenhet.

TT

Fakta om hittegods

Hittegodset på centralen i Stockholm tar emot saker som glömts på SJ:s tåg och på stationen.

I genomsnitt lämnas cirka 25 procent av sakerna tillbaka till ägaren.

Datorer hämtas nästan alltid ut, medan saker med mindre värde sällan hittar tillbaka till ägaren.

Till konstiga föremål som lämnats in på centralen och på Arlanda hör: Emaljöga, benprotes, samurajsvärd, brudklänning, blåsfisk, gökur, surfingbräda, älgskylt, barnvagnar och rullstolar.

Källa: Bagport (TT).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.