Inrikes

Rwanda hedrar offren för folkmordet

Uppdaterad
Publicerad

I Rwanda hålls under dagen ceremonier för att hedra och minnas de omkring 800 000 människor som dödades i folkmordet som inleddes för 25 år sedan.

President Paul Kagame har inlett med att besöka den plats där över en kvarts miljon människor begravts.

Under eftermiddagen ska en minnesmarsch hållas i huvudstaden Kigali, där omkring 2 000 personer ska gå från parlamentet till en stor sportarena där ljus kommer att tändas under en minnesvaka.

En rad ledare från andra länder deltar i ceremonierna, enligt presidentkansliet i Rwanda. Bland annat finns EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Belgiens premiärminister Charles Michel på plats.

Nationell minnesdag

Frankrikes president Emmanuel Macron vill göra 7 april till en nationell minnesdag för folkmordet. Det meddelade hans kansli i ett uttalande, skriver Reuters.

Paul Kagame har anklagat Paris Frankrike för att vara delaktiga i blodbadet, genom att träna milis som deltog. Från Paris har man upprepade gånger nekat till anklagelserna, även om man erkänt att man begått misstag i sitt hanterande av massakern.

Forskare ska genomföra en tvåårig utredning av den franska arméns roll i Folkmordet, på beställning av Emmanuel Macron.

Fakta: Folkmordet i Rwanda

Uppskattningsvis 800 000 människor dödades under folkmordet i Rwanda våren 1994. Det leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu.

De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsier, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.

Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i. Då hade president Habyarimana skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan FPR, vilket vissa såg som ett svek.

Efter tre månaders dödande störtade FPR regimen. I dag är FPR det parti som styr landet.

I december 2018 lades en fransk utredning av attentatet mot presidenten 1994 ned i brist på bevis. Utredningen inleddes 1998 på begäran av anhöriga till franska besättningsmän som var med på planet.

Källa: TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.