Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Krav på att rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige ska bryta med patriarken

Uppdaterad
Publicerad

Den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare, patriark Kirill av Moskva, anses vara en nyckelspelare bakom den ryska krigspropagandan – och väntas bli ny måltavla för EU:s sanktioner. SVT har besökt gudstjänster i Sverige där Kirill välsignas.

– Jag är präst, jag är inte politisk, säger kyrkoledaren Vitaly Babushin.

Den rysk-ortodoxa kyrkans framtid i Sverige har debatterats sedan kriget i Ukraina inleddes. Kritiker menar att församlingarna som lyder under Moskvapatriarkatet går Putins ärenden, stöttar kriget och sprider propaganda till församlingsmedlemmarna.

Patrik Oksanen, från tankesmedjan Frivärld, tycker att kyrkan bör bryta banden med patriark Kirill för att få vara kvar i Sveriges kristna råd och fortsätta ta del av det svenska statsstödet som betalas ut av Myndigheten för stöd till trossamfund.

– Moskvapatriarkatet är en integrerad del av Putins påverkansapparat. Det är svårt att säga var kyrkan börjar och slutar. Men talar vi om det ryska imperiebygget så går kyrkan hand i hand med Putin, säger han.

Välsignar patriarken

SVT har besökt flera gudstjänster i en av Sveriges rysk-ortodoxa församlingar som lyder under Moskvapatriarkatet. Vid besöken framkommer det att man utöver att be om fred också välsignar staten, patriarken Kirill och ber för “en seger över fienden”.

Det senare ska dock inte ses som ett stöd för kriget i Ukraina, menar Michael Hjälm, ortodox forskare och teolog.

– Det är standardböner som går tillbaka i princip över tusen år. Det har inte alls någon koppling till kriget, säger han.

”Svårt att ta ställning”

Han framhåller att det är svårt för rysk-ortodoxa kyrkor att förhålla sig till den ryska staten.

– Risken är stor att även om man skulle vilja separera sig så går det inte för det finns för många band mellan kyrka och stat. Svårigheten för församlingarna i Sverige är att ta ställning mot kriget utan att ta ställning mot Ryssland. Ännu svårare blir det i en krigssituation, säger han.

Moskvapatriarkatets överhuvud i Sverige, Vitaly Babushin, vill inte kommentera politik eller ställa upp på någon intervju. I stället hänvisar han till ett upprop mot kriget och ett skriftligt uttalande där han menar att församlingarna i Sverige ber för fred och ett snabbt slut på kriget i Ukraina.

Patriarken föremål för nya sanktioner

Sanktioner som nu föreslås mot patriark Kirill ingår i EU:s sjätte sanktionspaket och utöver den andlige ledaren finns flera högt uppsatta ryska militärer. Detta enligt dokument som flera internationella nyhetsredaktioner tagit del av.

Patriarken Kirill, som beskrivs som Putins närmsta religiösa man, har pekats ut som krigets ideologiska ledare och beskrivs i dokumenten som ”en av de mest tongivande anhängarna av Rysslands militära aggression mot Ukraina”.

Vad nya sanktioner får för konsekvenser på kriget, kyrkan och församlingarna i Sverige återstår att se.

Ärkebiskopen kritisk till uteslutande

Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén, som är ordförande i Sveriges kristna råd, betonar vikten av en dialog och menar att en uteslutning ur kristna rådet inte är rätt väg att gå, i en intervju med SVT den 28 februari.

– Den lilla rysk-ortodoxa gemenskapen som finns i Sverige har mig veterligen inte sagt samma sak som patriarken i Moskva. Att då utesluta i stället för att söka samtal vore helt fel väg att gå.

Rättelse: Vi har i en tidigare version skrivit att församlingen ber för ryska staten. Den korrekta översättningen av bönen är att de ber för staten eller myndigheterna. Efter publicering har andra rysk-ortodoxa kyrkor hört av sig och menar att predikningarna är traditionella och att staten/myndigheterna syftar på landet man bor i. Alltså svenska staten. Artikeln har också uppdaterats med en kommentar kring bönen om ”en seger över fienden”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.