Så blir du av med gubbvaden

Uppdaterad
Publicerad

Sjukgymnasten Per Jonsson förklarar symptomen av gubbvad och ger förslag på en förebyggande behandling.

OBS! Om du haft akutsmärta ner mot hälsenan eller akuta ryggsmärtor med utstrålande smärta ned i benen – ta kontakt med din sjukgymnast eller läkare innan du börjar med denna träning.

Vad är gubbvad?

Gubbvad är vanligt framför allt bland medelålders män, 35 år och äldre, men även kvinnor drabbas.

Fråga doktorn

Det kommer ofta på våren när man börjar springa utomhus. Initialt går det bra och efter några veckor så hugger det plötsligt till i vaden. Det leder till ofrivilligt uppehåll några veckor (2-3 veckor). Har man fått en bristning i själva muskeln tar det cirka 6 veckor, man känner då ofta en grop i muskeln.

Vad händer i vaden?

Det som händer är att man får små bristningar i övergången mellan sena och muskel. När man blir äldre så minskar elasticiteten i bindväv/fascia (som omger musklerna). När muskeln inte längre orkar ta upp stötar, då belastas bindväv/fascia mer och brister.

I detta område har vi receptorer som bland annat styr spänningen (tonus) i hälsena och muskel. Eventuellt kan det vara en skyddsmekanism för att inte hälsenan skall gå av.

Många av de som jag ser är också stel i övergången mellan ländrygg/bröstrygg (det kan eventuellt påverka cirkulation i underben, samt löpteknik).

Förebyggande övning: Fasciamobilisering

Till denna övning behöver du en rundpinne/rundstav.

  • Innan du ska springa gör du en fasciamobilisering med en rundpinne. Med den masserar du runt vaden i ca 1–2 min. Syftet är att minska spänning/stramhet i vaden och förbättra rörligheten/muskelfunktionen i underben/fotled.
  • Gör excentriska tåhävningar 2 gånger i veckan, 3 x 20 repetitioner, långsamt ner med vartannat ben.
  • Vid stelhet i ryggen, gå till en sjukgymnast för att kolla om du har nedsatt rörlighet.

Behandling av gubbvad

  • Om du fått en bristning – vila tills du kan promenera smärtfritt. Du kan då börja med fasciamobilisering enligt ovan, 1 gång dag i 2–3 veckor samt göra excentriska tåhävningar 3 gånger i veckan under samma tid.
  • Vanligtvis brukar det efter det gå bra med att börja jogga 100 m, gå 50 m i 12–15 minuter, 2–3 gånger i veckan. Detta stegras med ca 2–3 min i veckan under 2–3 veckor.
  • Därefter kan man i regel börja jogga några km i ett streck, 2–3 gånger i veckan som stegras successivt. Du fortsätter också med förebyggandeträning enligt ovan.
  • Det kan vara bra att ta kontakt med en ryggintresserad sjukgymnast om du är stel eller har nedsatt rörlighet i ryggen, eller om du funderar på hur du kan stegra belastningen i träningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fråga doktorn

Mer i ämnet