Frågorna i intervjun är besvarade via epost. Här är Jonas Hallbergs svar om vad investeringsskyddet – en av de mest kontroversiella delarna – i ett handelsavtal mellan EU och USA skulle innebära:

Argument för Investor-State Dispute Settlement (ISDS):

* Investeringar är en del av EU:s gemensamma handelspolitik. Om EU inte kan ingå ett investeringsavtal med en stat som USA, som är relativt likasinnad är det svårt att motivera att ta med det i avtal med stater som inte är lika utvecklade rättsstater.

* Amerikansk lag förbjuder inte explicit diskriminering mot utländska företag, så det föreligger en risk för orättvis behandling.

* Även om USA:s rättsväsende är relativt pålitligt så talar de 21 kanadensiska och mexikanska investeringstvisterna mot USA, under NAFTA-avtalet, för att utländska investerare kan möta problem. Tvisten Loeven v. USA brukar nämnas som ett exempel på brister i USA:s rättssystem och varför det behövs ett investeringsavtal med USA.

Kan sätta avtalet på spel

* USA har redan avtal med 9 EUMS och är mycket måna om att fortsätta ha avtal med dessa länder. Att EU insisterar på att ISDS inte skulle ingå i avtalet kan eventuellt sätta hela TTIP på spel.

* Avtalet med USA kan komma att bli ett modellavtal för andra investeringsavtal som EU kommer att ingå.

Argumenten mot ISDS i TTIP brukar i huvudsak vara följande:

* Rättsystemen i EU och USA är tillräckligt pålitliga. Detta argument beaktar emellertid inte att när man tvistar med en stat sitter den på lagstiftningsmakten och kan således ändra spelreglerna som de nationella domstolarna har att förhålla sig till.

* Industrin har inte efterfrågat ett investeringsavtal.

* Det är oklart om det kommer att leda till ökat antal investeringar.

* Motståndet mot ISDS kan smitta av sig och göra det svårare att få med ISDS i andra avtal.

Många farhågor

*Många farhågor finns kring investeringsavtalen. Exempelvis att EU – och därmed också Sverige – kan tvings importera amerikanska varor som har framställts med lägre miljö- och hälsokrav än inom EU. Eller att genmanipulerade grödor skulle börja säljas i EU. Hur rädda behöver vi vara för sådana följder av ett handelsavtal med USA? Är farhågorna överdrivna?

Vi behöver inte vara oroliga för att investeringsavtalet leder till oönskad import. Detta eftersom Kommissionen inte har mandat att förhandla om att avsnittet marknadstillträde ska omfattas av ISDS. (USA vill dock att det ska ingå.)

ISDS kommer alltså endast att omfatta investeringar som gjorts på den andra partens territorium. Om Kommissionen håller sig till förhandlingsmandatet kommer det således inte att bli möjligt att tvista om marknadstillträde gällande exempelvis genmanipulerade grödor eller klordoppade kycklingar.

Kan tillåtas i andra delar av avtalet

Däremot kan parterna i andra delar av handelsavtalet komma överens om att tillåta sådan import (vilket är osannolikt med tanke på det stora motståndet i EU:s medlemsländer), men det har alltså inget med investeringsavtalet att göra.

Är det sant att ett företag kan komma att stämma ett land (eller hela EU??) om företaget anser att det har blivit missgynnat av landet i fråga? Vad kan i så fall bli ”straffet” för landet?

En investerare kan stämma en stat för det fall investeraren anser att staten har brutit mot investeringsavtalet och om statens åtgärd därigenom har minskat värdet på investeringen. Har exempelvis en stat exproprierat en investering utan ett ge ersättning så kan detta utgöra ett brott mot avtalet.

Ersättningen ska vid expropriation motsvara värdet på investeringen innan expropriationen gjordes. Skiljenämnderna kan endast besluta att länderna ska betala ekonomisk ersättning. De har alltså inte rätt till att besluta att stater ska ändra sina lagar.

Att säga att ett företag kan stämma ex Sverige enbart för att en lagstiftning missgynnat företaget är inte korrekt utan det är mer komplicerat än så. Företag kan med stöd av investeringsavtal dra stater inför skiljenämnder, men det betyder inte att de vinner tvisten.

En åtgärd som missgynnat ett företag måste även bryta mot avtalets innehåll. (De vanligaste artiklarna som det tvistas om är 1. Rättvis och skälig behandling, 2. diskriminerande behandling och 3. Expropriation.)

Ett land kan bli betalningsanvarigt

Om ett medlemsland i EU fälls i en tvist kan EU bli betalningsansvarigt för det fall att landets åtgärder – som ansågs utgöra ett brott mot avtalet – bottnade i EU-lagstiftning.

Ett exempel som lyfts fram av miljöorganisationer på senare år är att företag tillverkar växtskydd som innehåller gift som skulle kunna vara en orsak till massdöd av bin. Om ett förbud mot sådana gifter finns inom EU, men inte i USA, skulle då amerikanska företag kunna stämma EU-medlemsländer för att de inte får sälja sina produkter i dessa länder?

När det gäller frågan om insektsmedel måste kommas ihåg att investeringsavtal inte skyddar importerade varor utan ISDS omfattar endast investeringar som gjorts på den andra partens territorium (se frågan ovan).

I investeringsavtalet med Kanada står det i inledningen att investeringsavtalet inte omfattar åtgärder som görs med anledning av bl.a. miljö och folkhälsa. Sannolikt kommer TTIP att ha ett liknande undantag. Företaget skulle således kunna stämma en stat för förbud mot insektsmedel, men med små vinstutsikter.