Höga priser och kreditregleringar gör det svårt för att unga att köpa en bostad. Foto: Tomas Oneborg/TT

Så stängs en generation unga ute från bostadsmarknaden

Uppdaterad
Publicerad

Reformerna på bostadsmarknaden sattes in för att dämpa riskerna från skenande bostadspriser och ökande skuldsättning. Men att utestänga en hel generation från bostadsmarknaden är både oetiskt och dåligt för svensk ekonomi, enligt forskare som SVT Agenda träffat.

Unga vuxna som söker någonstans att bo har fått det allt kärvare. Kön till hyresrätter är lång, på andrahandsmarknaden råder ockerpriser och allt färre klarar av att få lån till att köpa en egen bostad.

Mellan 50 och 90 procent av unga förstagångsköpare skulle inte kunna få lån till att köpa en nyproducerad lägenhet, visar en rapport från Sveriges byggindustrier. Värst är situationen i Stockholm och Göteborg.

– Det främsta skälet till att unga inte har råd att köpa en bostad är de kreditrestriktioner som har införts i ganska rask takt utan att man har gjort någon analys däremellan, säger Anna Broman på Sveriges Byggindustrier.

Förstagångsköpare påverkas mest

Cecilia Hermansson, ekonom och forskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, håller med om att bostadsmarknaden behövde mattas av. Men bolånetak och skärpta amorteringskrav har drabbat unga förstagångsköpare hårdare än alla andra.

–På nationell nivå har ingenting gjorts för att hjälpa unga, säger Cecilia Hermansson, forskare och ekonom på KTH i Stockholm. Foto: SVT

Ska man ha den typ av kreditregleringar vi har i dag behöver unga få hjälp, anser hon.

– På nationell nivå har politikerna inte gjort någonting för att hjälpa de unga vuxna. I princip kan man säga att de reformer som har genomförts snarare har förvärrat situationen. Man kan till och med gå så långt som att det är oetiskt att man låter den här gruppen under åratal ha det ganska besvärligt. Det kommer också att missgynna svensk ekonomi att man inte har tagit tag i reformer på bostadsmarknaden.

”Tvinga kommunerna att bygga”

Hon vill nu att politikerna hittar lösningar för att hjälpa de unga och det finns mycket som går att göra redan i dag, tycker hon.

– Jag tror att om man ska ha den här typen av kreditregleringar då måste man också arbeta med någon form av subventioner i sparande och någon form av garantier för de som ska låna.

Hon tycker också att man bör se över vilka incitament kommunerna får.

– Många unga vill hyra sin bostad och vill inte ta den typen av risk som det innebär att äga bostaden. Det kan till och med vara bra om man ger uppdrag eller nästan tvingar kommunerna att bygga för den här gruppen.

Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson Emma Hult och Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson gästar Agenda i kväll för att debattera bostadspolitiken. Se programmet i SVT1 kl 21.15 eller i SVT Play

Reformer på bostadsmarknaden

  • Bolånetaket innebär att en bostadsköpare inte får låna till mer än 85 procent av bostadens värde. Köper du en lägenhet för 2 miljoner kronor behöver du därmed en kontantinsats på 300 000 kronor.
  • Amorteringskravet innebär att den som behöver låna till mer än 4,5 gånger sin årsinkomst måste amortera 3 procent av lånet. För en lägenhet på 2 miljoner kronor (där du tar ett lån på 1,7 miljoner) innebär det 4 200 kronor i månaden utanpå räntekostnader och månadsavgift.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.