Av dem som avlider varje år tror man att det är mellan 30 000 och 40 000 per år som har någon slags konto som lever vidare på nätet, enligt Peter Göransson, kommunikationschef på Fonus. Foto: Nick Ut/AP Photo/TT, Håkon Mosvold Larsen/NTB scanpix/TT

Så kan du döstäda digitalt

Publicerad
Har du funderat på vad som ska hända med din Facebookprofil när du dör? Eller vem som ska ärva alla bilder som du lagrat i molnet? Här är några tips för hur du kan göra en digital döstädning.

Det kanske redan är bestämt vem som ska ärva mormors gamla spegel, fotoalbumen eller sparade brev. Du kanske också har funderat på vilken musik du vill ha på din begravning – om du ens vill ha en sådan.

Men vad som ska hända med ditt digitala arv – alla bilder, tweetar, statusuppdateringar och e-postmeddelanden – är inte alltid lika självklart. Ska någon ärva bilderna, ska allt raderas eller vill du kanske lämna en minnessida efter dig?

Aktuell fråga

Det blir allt vanligare att de drygt 90 000 personerna som dör i Sverige varje år lämnar e-postlådor, Facebookprofiler och andra konton efter sig, enligt Peter Göransson, kommunikationschef på Fonus.

– Av dem som nu avlider tror man att det är mellan 30 000 och 40 000 per år som också har någon slags konto som lever vidare på nätet om ingen gör något, säger han.

I och med 1940-talets stora barnkullar kommer frågan också att bli allt mer aktuell för begravningsbranschen de närmaste åren, tror Peter Göransson.

– Därför är det bra att vi är förberedda och också har samspråk med de olika aktörerna, så att de hänger med och att vi får smidiga lösningar, säger han.

Lösenord i testamente

Sveriges auktoriserade begravningsbyråer har exempelvis gratistjänsten Livsarkivet, där man utöver att lagra viktiga dokument som testamente, samboavtal eller försäkringspapper även kan ange vad man vill ska hända med Facebook och andra digitala konton. Fonus har en liknande tjänst, Vita arkivet. Det finns också en rad olika betaltjänster som rör det digitala livet efter detta.

– En annan möjlighet är att om man skriver ett testamente, som många behöver göra, kan man också skriva in lösenord etcetera i testamentet, säger Peter Göransson.

Så hanterar några av nätjättarna döden

Visa

Facebook: Ger användarna möjlighet att själva välja vad som ska hända när de dör. Man kan antingen välja att kontot raderas efter döden, eller att det görs om till en minnessida. Det går även att välja ut en person som får tillgång till vissa funktioner för att sköta om minnessidan.

Instagram: Närstående kan begära att en avliden persons konto görs om till en minnessida, alternativt be att kontot raderas.

Twitter: Tidigare kunde anhöriga enbart begära att den avlidnes konto skulle raderas. Plattformen meddelade dock i höstas att ett sätt att omvandla ett konto till ett minneskonto ska tas fram.

Linkedin: Närstående kan begära att en avliden persons konto raderas.

Google: Via tjänsten ”inactive account manager” kan du ställa in vad som ska hända med ditt konto om det blir inaktivt – det vill säga om du dör eller av någon annan anledning inte loggat in efter en viss tid. Bland valmöjligheterna finns att utse kontaktpersoner, som efter din död exempelvis kan få tillgång till din e-post eller ditt Youtube-konto.

Dropbox: Går ofta att nå via din dator om en närstående har tillgång till den. Företaget har dock också rutiner för hur anhöriga till en avliden person kan få tillgång till materialet på andra sätt.

Källa: TT.

Så kan du döstäda digitalt:

Visa
  • Se över dina olika konton
    På exempelvis Facebook kan du själv ta ställning till vad som ska hända när du dör. Hos andra tjänster finns möjligheter att utse en närstående som kan få tillgång till ett konto.
  • Se till att någon får tillgång till de viktigaste lösenorden
    Till exempelvis e-postkonton där det kan komma räkningar, efter din död.

Källa: TT.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer