Åk 1: 0 öl. Åk 2: 3 öl. Foto: Tomas Wagner/SVT

Så påverkas reporterns utförsåkning av ”afterski”

Uppdaterad
Publicerad

Vi sätter oss inte bakom ratten efter att vi druckit alkohol men i skidbacken resonerar många annorlunda – för visst är vi väl flera som åkt utför efter en öl eller två?

Det är högsäsong i den svenska fjällvärlden och på bussar och flygplan stuvar förväntansfulla svenskar in pjäxor på hatthyllorna innan avfärden till fjärran skiddestinationer. Hur många kommer att ta sig ner för pisterna med alkohol i blodet och hur påverkas åkningen av berusning?

Svaret på den frågan visar sig vara svårt att ta reda på. I ett statistikälskande land som Sverige borde det kanske finnas någon som har undersökt ”backfylla”. Men varken Socialstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, IQ, Trygg Hansa eller Svenska Skidanläggningars Organisation, SLAO, kan komma på att någon eller några försökt att uppskatta hur många utförsåkare som är onyktra i svenska skidanläggningar eller hur många av de som skadar sig i utförsåkningen som varit onyktra vid skadetillfället. 

Få som luktar alkohol

SVT Nyheter gör ett stickprov och ringer till Åre Läkarmottagning. Mottagningen får varje säsong in cirka 2.000 skadade åkare, berättar Alf Lerner som är verksamhetschef.   

– Och det är kanske en eller två stycken som luktar alkohol men i vår mening är de inte berusade och vi gör inga blodprover för att testa alkoholnivån, vi har tillräckliga problem att ta hand om frakturerna, säger Alf Lerner. 

Han berättar att de alkoholrelaterade problem de märker av sker i byn, inte i backen.

– Vi har ju ingen afterski i backen utan den är nere i byn.

Inte heller bland de som blivit påkörda av åkare i backen får mottagningen några signaler om kollisionsorsaken skulle vara berusning.

– Jag skulle säga att det är ett jättelitet problem, säger Lerner.

Vidare undersökning rekommenderas

En något annorlunda bild ges i en artikel publicerad i databasen PubMed 2010. Artikelförfattarna granskade 4.550 åkare som skadade sig i italienska Dolomiterna och fann att 200 av de skadade hade alkohol i blodet. Men eftersom alkoholtester inte görs systematiskt på folk som skadar knän, vrister och axlar så är andelen onyktra troligtvis högre, konstaterar författarna, som rekommenderar en bredare undersökning om berusning hos skadade skidåkare.

Ytterligare en pusselbit kommer i form av en kunskapsöversikt från Gymnastik- och idrottshögskolan där författarna hänvisar till nordamerikansk forskning. ”I en studie med syfte att undersöka sambandet mellan alkoholintag, personlighetsdraget ”sensationssökande” och skador vid alpin skidåkning fann forskarna att den största riskgruppen var kvinnor som hade druckit inom 24 timmar före skadetillfället”.

Dissad av alpinåkare

Svenska Skidanläggningars Organisation, SLAO, har en samling åk- och liftregler där det står att ”Alkohol och skidåkning hör inte ihop! Alkohol är lika olämpligt vid utförsåkning som i alla andra trafiksammanhang. Person som är berusad eller drogpåverkad avvisas.”

SVT Nyheter kontaktar pensionerade alpina OS-medaljörer, VM-åkare och skidprofiler för att med deras hjälp anordna ett ovetenskapligt test som visar hur utförsåkaren påverkas av alkohol. Men alla avböjer.  

Till slut tänker vi om. Efter flera års uppehåll i skidåkandet får SVT:s reporter åka utför, sedan dricka tre starköl (inga licenspengar har gått till alkohol) och sedan åka utför igen.

Hur åket gick? Avgör själv genom att se klippet! Och skulle det vara så att du har gjort en studie kring ”backfylla” som vi har missat, eller om du har drabbats av berusade utförsåkare och vill dela med dig av din historia – hör av dig!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT Nyheter förklarar

Mer i ämnet