Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Polismästaren om hur gängen rekryterar barn. Foto: Cornelia Schauermann/SVT, Adam Ihse/TT

Så rekryteras barn av de kriminella gängen

Uppdaterad
Publicerad

“Kim” har dömts för både narkotika- och vapenbrott. Redan som fjortonåring sålde han hasch för första gången. Att barn används av kriminella gäng är en vanlig strategi, enligt honom.  

– En unge får några soc-möten och sen är han uteigen, säger han.  

Att kriminella nätverk använder sig av yngre barn i allt större utsträckning vid brott har flera myndigheter larmat om.  

Kim, som egentligen heter något annat, rekryterades av äldre kriminella när han var fjorton år och har länge befunnit sig i den miljön. Sedan dess har han dömts för flera brott och avtjänat fängelsestraff. 

Undviker hårda straff

Enligt honom har det blivit vanligare att använda barn till att bland annat flytta vapen och narkotika som en strategi för att undvika hårda straff. 

– Om en äldre person åker fast kanske han får några år, speciellt om han redan är dömd. Men en unge får några soc-möten och sen är han ute igen, säger han. 

För de yngre barnen är det främst pengarna som lockar och så var även fallet för Kim. Men också för att han ville passa in.

– I våra områden är det lätt att hamna i det här eftersom det finns runt dig hela tiden. Man följer bara samma spår som andra.

“Värre innan det blir bättre”  

Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen, NOA, jobbar särskilt med att titta på hur nyrekryteringen ska stoppas. Hon säger att insatserna måste sättas in långt tidigare än vad som görs i dag, helst redan i förskoleålder vid normbrytande beteenden.  

– Vi har sju-åttaåringar som levererar narkotika för tillhörighet och status. Men vi har också tonåringar som inte förstod vad de drogs in i och som vill lämna men utsätts då för ordentliga hot, säger hon.

Samtidigt krävs förändringar i berörda myndigheters arbetssätt som är anpassade för ett samhälle som inte finns idag, enligt Götblad.

– I dag har man inte utbildning i ungdomskriminalitet på socionomprogrammet, vi har lärare som behöver få utbildning i att ta ledarskapet i klassrummet och vi poliser behöver bli bättre på att identifiera små barn i riskzonen. 

Men det är ett arbete som kommer ta tid, säger hon.

Tror du att det kommer bli värre i närtid, innan det kan bli bättre? 

– Ja det tror jag. Tyvärr.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Cornelia Schauermann /SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.