Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Så ser de nya mynten ut

Den nya enkronan. Foto: Sveriges RiksbankVisa alla (6)
Visa alla (6)

Riksbanken presenterar i dag de nya svenska mynten.

I dag visade Riksbanken visar upp provmynt av de nya en-, två- och fem-kronorna. Tiokronan kommer att fortsätta se ut som den gör i dag.

Ett kopparmynt ska ersätta dagens silvriga enkrona. Den nya tvåkronan blir också kopparfärgad. Femkronan blir guldfärgad, liksom tiokronan.

Temat för de nya mynten är sol, vind och vatten – en hyllning till Ted Gärdestad.

De nya mynten introduceras i oktober 2016, samtidigt som den nya 100-kronorssedeln och 500-kronorssedeln. Medan de nya sedlarna i valörerna 20 kr, 50 kr, 200 kr och 1000 kr introduceras i oktober 2015.

Ett av syftena med bytet av mynt är att de nya blir lättare än de gamla mynten och det leder till att kontanthanteringen blir billigare.

Nya enkronan får en diameter på 19,5 millimeter, tvåkronan blir 22,5 millimeter och femkronan 23,75 millimeter.

Enkronan och tvåkronan ska tillverkas av av kopparpläterat stål, dvs med en kärna av stål och ett tunt lager koppar. Fem- och tiokronan tillverkas av sk Nordic Gold som till knappt nio procent innehåller koppar, enligt Riksbanken.

Republikanska föreningens vice ordförande Mia Sydow Mölleby skriver i ett pressmeddelande att i stället för en bild på kungen borde de nya mynten prydas av en midsommarstång.

– Personligen skulle jag gärna se att mynten visade någon populär svensk tradition, skriver hon.

Grundläggande krav på mynten

Visa

För att mynt ska fungera som effektiva betalningsmedel finns några grundläggande krav. Mynten ska:

  • vara lätta att identifiera utifrån de olika valörerna
  • fungera i myntmaskiner och -automater
  • skilja sig från mynt i grannländerna
  • vara svåra att förfalska
  • belasta miljön så litet som möjligt.

Källa: Riksbanken