Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
3 frågor om Preem i Lysekil Foto: Thomas Johansson/TT

Så skulle Preem i Lysekil kunna bidra till klimatmålen

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Striden om Preems raffinaderi i Lysekil har hittills handlat mest om utsläpp kontra arbetstillfällen. Men regeringens rejält skärpta krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel sätter fingret på en akut fråga. Sverige behöver mer biodrivmedel – och Preem i Lysekil säger att man kan leverera.

Johan Winberg

Johan Zachrisson Winberg

Ekonomireporter

Klimatbudgeten beskrevs i veckan som historiskt med 10 miljarder i satsningar. Men den åtgärd som främst gör att regeringen för första gången säger att Sverige kan nå målet om 70 procent minskade utsläpp till 2030 för transportsektorn- den kostar inte ett öre. Regeringen vill nu tvinga bensinbolagen att varje år sälja allt större andel biodrivmedel – de som inte klarar kraven får lägga ner.

Det kallas reduktionsplikt och finns redan i liten skala, och har gjort att det finns cirka fem procent etanol i all bensin som säljs och cirka 20 procent biodiesel i dieseln. Denna låginblandning har redan gjort mer för att sänka klimatutsläppen än alla laddhybrider och elbilar tillsammans.

Matematiken är enkel. Det finns bara 40 000 elbilar idag och 100 000 laddhybrider. Men 4,5 miljoner bilar som går på bensin och diesel. Många ganska nya med potential att rulla tio år till eller mer. Avgörande för trafikens utsläpp på kort och medellång sikt är vad dessa bilar släpper ut.

Ont om bra biodrivmedel

Regeringen ökar nu bonusen till elbilar. Samtidigt vässar man reduktionsplikten och ökar kraven år för år. Till 2030 ska 28 procent av utsläppen försvinna från bensinen, 66 procent från dieseln.

Tuffa krav alltså- mycket mer biodrivmedel eller lägg ner!

De flesta av dagens bilar klarar en högre andel biodrivmedel. Och metoden har effekt även på bilister som inte har råd med elbil, eller som saknar klimatengagemang.

Det finns bara ett problem. Det är ont om bra biodrivmedel.

Runt 80-85 procent av det biodrivmedel som används i Sverige är importerat, med stor risk att det finns palmolja i biodiesel och att bränslet producerats med energi från kolkraftverk.

I budgeten satsas på biodrivmedel, både riktade stöd och möjliga statliga krediter. Men vem ska producera?

Vill ha tillstånd att tillverka biodrivmedel

Här kommer regeringens dilemma:

Preem i Göteborg är idag Sveriges största tillverkare av biodrivmedel. Och om de får bygga ut i Lysekil, vill man börja med biodiesel där också. Men utbyggnaden skulle ge en miljon ton ytterligare i utsläpp lokalt. Därav alla miljöprotester.

Samtidigt säger Preem att man vill ha tillstånd att tillverka biodrivmedel, dom kan göra fem miljoner ton biodrivmedel till 2030. Det är volymer som skulle ge klimatnytta på 8-10 miljoner ton CO2 per år . Alltså betydligt mer än utsläppen lokalt, och betydligt mer än SSAB:s planerade vätgasanläggning i Luleå; den dit Isabella Lövin och statsminister Stefan Löfven gärna åkt för att inviga och stötta med 600 statliga miljoner.

Regeringen har tagit över Preem ärendet från domstolen, som sa ja.

I går sa kommunfullmäktige i Lysekil ja – annars hade frågan varit död.

Så vad händer om nu regeringen varken säger ja eller nej, utan istället ställer samma tuffa krav på raffinaderiet i Lysekil, som på Preems mackar? – det är ju delvis samma bolag.

Fick positivt svar

Om man kräver en ansökan med bindande löften om rejäl och ökad produktion av biodrivmedel, där det idag är vaga förhoppningar. Om man samtidigt lockar med stöd från ”klimatklivet”, så de kommersiella behoven att bygga ut fossilraffinaderiet kan begränsas.

Då skulle reduktionsplikten kunna säkras med svensk råvara och anläggningen i Lysekil bidra till att nå klimatmålen.

Vid presskonferensen om klimatbudgeten nyligen undvek Isabella Lövin vant alla frågor om Preems tillstånd. Besked kommer senare.

Men när jag frågade om hon skulle vilja inviga ett bioraffinaderi i Lysekil, – precis som hon gjorde med vätgasanläggningen hos SSAB i Luleå – så fick jag ett positivt svar.

– Jag är för en fossilfri omställning. Så det skulle vara mycket glädjande om alla industrier som blir fossilfria bjuder in mig att inviga, sa hon med ett leende.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet