Foto: TT

Så slår en sänkning av ränteavdragen

Uppdaterad
Publicerad

Alla partier utom Moderaterna och Socialdemokraterna föreslår en sänkning av ränteavdragen. Men även finansminister Magdalena Andersson (S) har gläntat på dörren till en framtida nedtrappning. De som skulle förlora mest på det är barnfamiljer och storstadsbor.

Som det är i dag står staten för nästan en tredjedel av hushållens räntekostnader, via de ränteavdrag som alla med lån får göra. Men nu vill både Liberalerna, Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sänka avdragen för att dämpa hushållens ökande skuldsättning. Men även finansminister Magdalena Andersson (S) säger till SVT:s Morgonstudion att ”ingen ansvarig politiker kan säga att vi aldrig behöver röra ränteavdragen. Det är viktigt att människor har med sig det när de köper bostad”.

Barnfamiljer drabbas hårdast

En sänkning skulle påverka drygt 70 procent av alla hushåll, för det är så många som har ränteavdrag, enligt Statistiska centralbyrån SCB. I genomsnitt får de 10.000 kronor extra i plånboken varje år tack vare det. Men för många handlar det om betydligt mer pengar.

– De som skulle drabbas värst är sammanboende par med barn. Där är det många som har stora lån. Utöver dem är det framför allt personer i storstadsregioner som gör stora avdrag och som skulle påverkas mest av en förändring av reglerna, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.

År 2013 låg de totala ränteavdragen på närmare 30 miljarder kronor, en summa som motsvarar det som betalades ut i barnbidrag det året. Vart tredje hushåll med ett sammanboende par med barn hade ränteavdrag på mer än 20.000 kronor. Siffrorna har visserligen några år på nacken, men även om räntorna har gått ner sedan dess har lånenivåerna gått upp, så det är rimligt att tro att det ser ungefär likadant ut nu, enligt Johan Lindberg.

Räkna med ökande kostnader

– Jag tycker att de som tar lån idag ska räkna med ett avdrag på 25 procent istället för 30 procent för att se om de klarar av det.  För det är där vi kommer att hamna tror jag, säger Annika Creutzer som är ekonomijournalist.

Tror du att låntagarna klarar det?

– Ja, det handlar egentligen inte om så mycket pengar. I alla fall om det blir en försiktig nedtrappning som politikerna pratar om och som man redan har gjort i Danmark. Där har det fungerat utmärkt.

Den som har en miljon kronor i lån med två procents ränta har med dagens regler 14.000 kronor i räntekostnad efter ränteavdrag. Om avdraget sänks med fem procentenheter till 25 procent ökar årskostnaden med 1.000 kronor per lånad miljon.

Men det förutsätter att räntan inte går upp. Det mesta talar för att räntorna kommer att stiga framöver, och då kommer också effekten av ett minskat avdrag blir större.

– Väntar man med att ändra avdragen tills vi har ett högre ränteläge blir det en större påverkan på hushållen, helt klart. Den här förändringen är bäst att göra när räntorna är som lägst.

Så blir effekten på ett miljonlån

Den som har 1.000.000 kronor i lån med två procents ränta har med dagens regler 14.000 kronor i räntekostnad efter ränteavdrag.  

Om avdraget sänks med fem procentenheter till 25 procent ökar årskostnaden med 1.000 kronor per lånad miljon. 

Med fyra procents ränta ökar kostnaden istället med 2.000 kronor per lånad miljon. 

Med åtta procents ränta ökar kostnaden med 4.000 kronor per lånad miljon. 

RÄNTEAVDRAG

Den som har lånekostnader får göra avdrag med 30 procent av kostnaderna på skatten. För den som betalar mer än 100.000 kronor i ränta under året är avdraget 21 procent på den del som överstiger 100.000 kronor. Ränteavdrag får göras för alla typer av lån, det vill säga både bolån, bilån och olika former av konsumtionslån utan säkerhet.

Källa: Skatteverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.