Socialstyrelsen har kritiserats av patientföreningen för covidsjuka för att det nationella kunskapsstödet om hur långtidssjuka ska behandlas dröjer. Agenda har därför bjudit in Thomas Lindén, chef för Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.

I studion finns även Ylva Sandström, ordförande i Stockholms distriktsläkarförening, som kan beskriva svårigheterna för allmänläkare på vårdcentraler att behandla långtidssjuka, och vilket stöd de önskar. Ett annan fråga vi tar upp är om Sverige behöver bygga upp fler specialistkliniker för att ta hand om dem som är sjuka mer än tre månader efter att de smittats av covid, eller om husläkare med stöd av den existerande sjukhusvården kan utreda den nya sjukdomen.

I dag finns specialistkliniker för långtidscovid bara i Stockholm och i Norrköping. Även här väger Socialstyrelsens uppfattning tungt när Sveriges regioner ska fatta beslut om vårdformen. Vi har även bjudit in överläkaren och docenten i infektionssjukdomar Judith Bruchfeld som startat avdelningen för långtidsjuka på Karolinska sjukhuset för att  hon ska berätta om hur vården för långtidssjuka covidpatienter förändrats efter att deras verksamhet startat.

I förinspelad intervju med professor Graham Burns från Newcastle i Storbritannien berättar han om arbetet i den klinik för långtidssjuka som han startade i våras, och hur stort behovet är av den vård de erbjuder. Hälsovårdsmyndigheten NHS har bestämt sig för att utreda många långtidssjuka i speciella kliniker och hittills har 72 sådana öppnat i England.  Av betydelse för behovet av vård är synen på sjukdomen. Hur många är det som har kvarvarande symptom som inte läker av sig själva? Finns det risk för patienter som är sjuka av andra anledningar felaktigt behandlas som om de hade långtidscovid? Vi ställer frågorna till forskaren Judith Bruchfeld och Socialstyrelsens Thomas Lindén, som har ansvaret att sammanställa forskningen om den nya sjukdomen.