Jan Björklund (L) frågas ut direkt i SVT. Foto: SVT

Skattepress och försvarsmiljarder – så var partiledarutfrågningen av Jan Björklund

Publicerad

När Liberalernas partiledare Jan Björklund frågades ut fick han klargöra hur han ser på att samarbeta med de rödgröna efter valet, pressades om skattesänkningar och de stora anslagen till försvaret. Och satsar verkligen Björklund på kvinnor när han sänker inkomstskatten?
Här är de viktigaste punkterna i utfrågningen.

Regeringsbildningen

Jan Björklund ombads klargöra hur han ser på regeringsbilden om det blir ett svårt parlamentariskt läge efter valet. Han öppnade för ett samarbete med de rödgröna.

– Jag menar att Alliansen ska sträva efter att bilda regering men det måste ske i samförstånd över blockgränsen. I första hand vill jag att Kristersson ska bli statsminister men i andra hand kommer en blocköverenskommelse med de andra partierna.

Björklund var dock tydlig med att samarbete med Vänsterpartiet är uteslutet och så också att upprepa decemberöverenskommelsen från efter förra valet. Han pressades om ifall de andra partierna kommer att släppa fram en svag Alliansregering utan absolut majoritet i regeringsfrågan, men där var det mer otydligt.

– Jag tror att alla som säger nej till alla nu… när vi närmar oss nyval kommer alla behöva ändra sig. Och om SD föredrar att Löfven sitter kvar behöver de säga det före valet, säger Björklund.

Skolan

Björklund: För lågt söktryck för utökad lärarutbildning

Regeringen vill utöka lärarutbildningarna i landet och på så sätt få in fler lärare till programmen, något som Liberalerna är emot. Enligt Björklund är söktrycket för svagt till utbildningarna och det finns risk för att för många med för dåliga betyg kommer in.

– Att bygga ut lärarutbildningen är inte rätt väg att gå för då får vi många lärare som inte uppfyller kraven.

Liberalerna vill också tillföra 6 miljarder kronor till en lärarlönesatsning och Björklund sade att lärarna behöver få upp sina löner med 5 000–10 000 kronor i månaden. Utfrågarna tryckte också på att Skolverket kommit fram till att anledningen till att så många nior går ut grundskolan med underkända betyg, främst beror det på att det kommit fler barn som invandrat i högre ålder och inte hunnit i kapp i skolan. Björklund fick svårt att svara på om det var rimligt att helt skylla det på regeringens skolpolitik. Det blev också svettigt för honom när han ställdes mot det fria skolvalet eller bekämpa segregationen i skolorna. Det blev tydligt att han inte är beredd att vika sig angående skolvalet.

– Jag vill att föräldrarna ska få bestämma själva var deras barn ska gå i skolan, inte några politiker.

Försvaret

Jan Björklund pressades om miljarderna till försvaret

Björklund försvarade sin föreslagna fördubbling av anslagen till försvaret med att det finns en ökad hotbild i vårt närområde och pekade särskilt ut Ryssland.

– Man ska inte vara alarmist, men man ska vara aktsam mot Ryssland som agerar mycket aggressivt mot sina grannar. För att tala klarspråk: Balterna är skiträdda, säger han.

För att bemöta de ökade investeringarna till bland annat försvaret medgav Björklund att det inte i nuläget kan bli tal om att sänka det totala skattetrycket i Sverige.

Skatterna

Björklund vill sänka skatter – men hjälper det kvinnor eller inte?

Det hettade till i utfrågningen när Björklund frågades ut om varför han menar att en lägre inkomstskatt för de som tjänar mer än 38 000 kronor i månaden skulle vara en satsning på sänkt skatt för kvinnor när de som tjänar så mycket är dubbelt så många män. Han fick också svårt att förklara varför man i stället inte satsar på kvinnor som är låginkomsttagare men menade att den tidigare Alliansregeringen redan gjort många jobbskatteavdrag för den gruppen och att det nu är dags att satsa på akademiker med långa utbildningar i kvinnodominerade yrken.

– Inkomstskatten slår på dessa grupper och gör att få vill utbilda sig till lärare och barnmorskor för att de är låga löner och höga skatter, säger Björklund.

Assistansen

Björklund starkt emot nedskärningar i assistansen

Det blev tydligt att Liberalerna inte är beredda att vika en tum när det kommer till att tillföra 6 miljarder kronor de närmaste fyra åren på till assistansersättning för funktionshindrade som behöver hjälp i hemmet. Den nuvarande regeringen har varit tydlig med att man velat minska kostnaderna för assistans enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade – något Björklund är starkt emot. Den senaste tiden har 16 000 personer blivit av med sin rätt till assistansersättning.

Utfrågarna frågade om kostnaderna är rimliga och ifall Liberalerna vill få till ett ersättningstak.

– Det ska till väldigt starka argument för ett tak. Försäkringskassan gör ju redan i dag en bedömning. Bakom detta ligger ju att de ska kunna leva ett så snarlikt liv som oss andra. Man bör fråga sig ”skulle jag vilja byta med den här personen?”

Testa vilka partier som tycker som du – gör Valkompassen.

Fakta från utfrågningen

Visa

Skatt:

2016 tjänade dubbelt så många män som kvinnor över brytpunkten för när man börjar betala statlig inkomstskatt. 860 000 män och 406 000 kvinnor enligt Statistiska Centralbyrån, SCB.

Betyg:

18 663 elever, det vill säga 17,5 procent av eleverna som gick ut nian förra året fick inte tillräckligt bra betyg för att söka in till gymnasiet. Källa: Skolverket

Assistans:

Utgifter för statlig assistansersättning per år 1994-2017:

  • 1994 - 2,26 mdr
  • 1995 - 3,5 mdr
  • 1996 – 4,2 mdr
  • 1997 – 4,6 mdr
  • 1998 – 5,2 mdr
  • 1999 – 6,0 mdr
  • 2000 – 7,0 mdr
  • 2001 – 8,2 mdr
  • 2002 – 9,7 mdr
  • 2003 – 11,2 mdr
  • 2004 – 12,8 mdr
  • 2005 – 14,3 mdr
  • 2006 – 16,1 mdr
  • 2007 – 18,2 mdr
  • 2008 – 19,9 mdr
  • 2009 – 21,8 mdr
  • 2010 – 23,2 mdr
  • 2011 – 24,3 mdr
  • 2012 – 25,9 mdr
  • 2013 – 27,1 mdr
  • 2014 – 28,6 mdr
  • 2015 – 29,8 mdr
  • 2016 – 26,3 mdr
  • 2017 – 27,8 mdr

Källa: Socialdepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - #dinröst

Mer i ämnet