”Med aids kom reaktionerna – det var Herrens förbannelse” Foto: SVT

Sågar pensionssystemet de tog fram

Publicerad

En stor del av riksdagsledamöterna som var med och beslutade om det nuvarande pensionssystemet anser i dag att det inte blev som de hade tänkt sig.

Det visar en undersökning som pensionärsorganisationen PRO låtit göra.

I enkäten tillfrågades 100 av de ledamöter som satt i riksdagen från 1994 och framåt och då röstade fram dagens pensionssystem.

Av dessa anser hela tre av fyra exempelvis att den så kallade ”bromsen” fungerar på ett oacceptabelt sätt.

Varannan av de tillfrågade anser att de ökade inkomstklyftorna mellan förvärvsarbetande och pensionärer inte är i linje med målsättningen som fanns när systemet infördes.

Nära var tredje tillfrågad tycker att systemet totalt sett fungerar sämre än vad de hade väntat sig.

”Angeläget att förändra pensionssystemet”

En av dem som svarat i undersökningen är Barbro Westerholm. Hon är i dag 80 år men sitter kvar som riksdagsledamot för Folkpartiet och anser att det nu är angeläget att förändra pensionssystemet. Men hon ångrar inte de beslut hon var med om att fatta i mitten på 90-talet.

– Nej, det var nödvändigt att byta pensionssystem. Vi kunde inte fortsätta med ATP, då hade vi haft en hel generation av dem som arbetar i dag som skulle ha betalat in mycket mer till systemet och samtidigt sett nypensionerade åka världen runt och kosta på sig, säger hon.

Vill riva upp PPM

Barbro Westerholm anser att premiepensionsdelen i systemet bör förändras men finnas kvar. Bengt Kronblad (S), som också satt i riksdagen på 90-talet, vill gå längre och helt riva upp PPM.

– Det finns 800 fonder i systemet och jag brukar säga att det är många som försörjer sig på det, men få av dem är pensionärer, säger han och syftar på de höga avgifter som fondförvaltare och placeringsrådgivare tar ut.

Hela 73 procent i undersökningen anser att den så kallade ”bromsen” fungerar på ett oacceptabelt sätt. Enligt både Barbro Westerholm och Bengt Kronblad var det få som förutsåg att den skulle slå till och sänka pensionerna så som den gjort de senaste åren. ”Bromsen” påverkas av hur många som arbetar och betalar in till pensionssystemet.

Krismöte vid fyra procents arbetslöshet

– För att ge lite perspektiv: när jag satt i riksdagen krisinkallades vi vid ett tillfälle när arbetslösheten gick över 4 procent. Det ansågs oerhört allvarligt då, men i dag har vi 8,5 procents arbetslöshet, säger Bengt Kronblad.

Många pensionärer, bland kvinnorna omkring hälften, har i dag en pension som ligger under 11.000 kronor i månaden före skatt. Det är under vad EU anser som fattigdomsgränsen. Detta vill i stort sett alla tillfrågade i PRO:s undersökning se en förändring av.

– De har arbetat ett helt liv och sedan räcker ändå inte pensionen utan de tvingas söka bidrag. Sådant tär på folks värdighet och det borde vi kunna göra något åt. Kan vi inte höja deras inkomster borde vi kunna sänka deras utgifter för saker som tandvård, glasögon, hörapparater och liknande i stället, säger Barbro Westerholm.

Fakta: PRO:s undersökning

Visa

Undersökningen baseras på telefonintervjuer genomförda 10-17 februari 2014.

Samtliga 100 deltagare var riksdagsledamöter 1994-1998. Fördelningen av deltagarna återspeglar mandatfördelningen då.

30 procent anser att pensionssystemet generellt fungerat sämre än de väntade sig vid beslutstillfället.

73 procent anser att ”bromsen” inte fungerar på ett acceptabelt sätt.

50 procent anser att den växande inkomstklyftan mellan pensionärer och förvärvsarbetare ”inte alls” är förenligt med målen från 1994.

Många pensionärer får under 11.000 kronor i månaden i pension. Hela 83 procent i undersökningen anser att detta inte är acceptabelt.

Pensionssystemet var en uppgörelse mellan dagens fyra Allianspartier och Socialdemokraterna. I dag är ledamöterna som tillhör Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet mer missnöjda med systemet än de borgerliga ledamöterna.

Källor: Exquiro market research och PRO

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer