Säljägaren: Inför skottpengar på säl

Publicerad

Anna-Carin Westling är en av landets få säljägare. Mellan april och december tillbringar hon flera dagar varje vecka ute på havet med bössan laddad.

– Jag älskar det här, jag älskar sälarna! Jag är så fascinerad av dem, säger hon entusiastiskt.

Förra året sköt hon 60 gråsälar i havet utanför Hudiksvall. Nu har den nya jaktsäsongen precis inletts och hon har redan skjutit 13 stycken.

– Jag ser att sälarna blivit fler och fler och jag vet hur hårt de går åt yrkesfiskarnas fångster. Sälstammen behöver hållas nere, säger Anna-Carin Westling när vi följer med henne ut på jakt på havet under ett par dagar.

Men frågan om sälstammen nu har blivit för stor är kontroversiell. För bara 30 år sen höll sälen på att helt dö ut i Östersjön. Miljögifter i havet orsakade stora skador på sälarna och sälar dog i tusental.

I dag har sälen blivit en symbol för att det går att vända en negativ miljötrend.

Maten serverad i näten

Forskarna uppskattar att det finns mellan 30 000 och 50 000 sälar i Östersjön i dag, en kraftig ökning av stammen – och många, framförallt yrkesfiskarna, menar att sälstammen nu blivit alldeles för stor.

Men många forskare tycker inte alls att stammen är för stor. Den är inte ens i närheten av hur stor den var för 100 år sen.

Anna-Carin Westling är en av landets få säljägare. Foto: SVT

”En bra säl är en död säl”

Men de få yrkesfiskare som finns kvar längs Östersjökusten drar ofta upp tomma nät där bara delar av strömmingar sitter kvar. För sälen är ett intelligent djur som lärt sig att där det finns fiskebåtar, där finns ofta maten serverad. Bara att tugga i sig fisken direkt från näten.

– En bra säl – det är en död säl, säger Carl-Åke Wallin med glimten i ögat.

Tar 40 procent av fångsten

Han är en av de två yrkesfiskare som finns kvar utanför Hudiksvall. Han häller ut en hink med strömmingsdelar på kajkanten. Det är huvuden, halva fiskar och fiskar som har tydliga tuggmärken i köttet. Sälen har ätit upp nästan allt i ett av de tre nät som Carl-Åke och hans kollega dragit upp i dag.

– Man kan nog säga att sälen äter upp ungefär 40 procent av vår strömmingsfångst. Det går inte att skydda garnen mot sälen. När det gäller lax finns bra sälsäkra redskap, men inte för strömming, säger Carl-Åke Wallin.

Yrkesfiskare Carl-Åke Wallin. Foto: Bodil Appelquist/SVT

”Inför skottpengar”

– Ska vi ha kvar några kustnära yrkesfiskare måste vi få skjuta mer säl, och inte bara genom skyddsjakt, säger Anna-Carin Westling.

– I dag får ju vi jägare bara skjuta säl i närheten av fiskeredskap som skadats av sälen, och det gör det mycket svårt att ens skjuta de sälar vi får skjuta.

I år får 600 gråsälar jagas genom skyddsjakt, men Anna-Carin Westling menar att något måste ändras.

– Det är jättesvårt att skjuta säl. Eftersom det bara är tillåtet med skyddsjakt måste du veta exakt var du får skjuta, du måste ha båt, och så måste du ta reda på ett tungt och illaluktande djur trots att du inte får inte sälja något av köttet eller skinnet. Det är förbjudet inom hela EU, säger Anna-Carin som vill se skottpengar på säl för att få fler att jaga.

– Vi är för få som vill och kan jaga säl. Förra året sköts bara knappt hälften, 264 stycken gråsälar i Östersjön. Om det blir skottpengar på dem skulle nog fler kunna tänka sig att hålla på med det här, så att sälstammen kan hållas nere, menar säljägaren Anna-Carin Westling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.