-Vi skulle säga att det gått från hundratals till tusentals islamistiska extremister i Sverige nu, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg. Foto: TT

Säpo: Tusentals radikala islamister i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Säpo bedömer att det i dag finns tusentals våldsbejakande extremister i Sverige. Ökningen de senaste åren har varit dramatisk.

– Vi har aldrig sett något liknande i den omfattningen förut, säger Säkerhetspolischef Anders Thornberg i en TT-intervju.

Framför allt handlar det om våldsbejakande islamistiska extremister. År 2010 bedömde Säkerhetspolisen (Säpo) i en rapport att det fanns omkring 200.

– Vi skulle säga att det gått från hundratals till tusentals nu, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg till TT.

Nya siffror håller på att sammanställas och situationen är allvarlig, enligt Säpochefen.

– Det är ett nytt normalläge så till vida att det är en historisk utmaning att extremistmiljöerna växer, säger Thornberg.

IS samlat

Det handlar om allt från personer som sympatiserar med extremistiska våldsbejakande budskap till sådana som inspirerar, rekryterar eller samlar in pengar. Störst är koncentrationen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro, enligt Säpo.

Thornberg betonar samtidigt att det bara är ett fåtal som har både avsikt och förmåga att begå terrorattentat.

Orsaken till att extremistmiljön vuxit så mycket beror framförallt på propagandan från Islamiska staten (IS). Kriget i Irak och Syrien har samlat islamistiska extremister på ett sätt som man inte sett tidigare.

– Tidigare hade vi olika miljöer, vi hade radikaliserade från Nordafrika, Mellanöstern och Somalia, men de var helt separerade, säger Säpochefen.

LÄS MER: Säpo spanar mot misstänkt terrorcell

Det ”nya normalläget” för Säpo innebär också att underrättelseflödet när det gäller terrorism ökat lavinartat. Under detta år har Säpo fått in 6 000 underrättelser per månad som berör terrorism och extremism. För fem år sedan låg snittet på 2 000 per månad.

Det kan handla om tips från allmänheten, saker som skrivs på internet eller information från svensk signalspaning mot utlandet eller från andra länders säkerhetstjänster.

Hårt tryck

Underrättelseflödet innebär ett hårt tryck på Säkerhetspolisen trots att den vuxit kraftigt sedan 2010.

– I princip varannan dag får vi in underrättelser där det påstås att det ska begås terrorattentat, att någon sagt att man ska begå terrorattentat eller information om att något är i görningen, säger Anders Thornberg.

I varje sådant fall måste informationen värderas och analyseras för att Säpo ska kunna avfärda eller bekräfta uppgifterna. Om uppgifterna inte kan avfärdas sätts ytterligare resurser in för att arbeta riktat med ärendet.

– Vi måste alltid ta alla underrättelser på fullt allvar, säger Anders Thornberg.

– Det är en hård press att jobba på Säkerhetspolisen, det är svåra avvägningar man gör hela tiden.

LÄS MER: Friad IS-anhängare släppt av Säpo

Säpochefen uppger att många tips kommer från allmänheten och betonar att det är viktigt att folk hör av sig om de vet något.

– Vi behöver all information vi kan få, säger Thornberg.

Måste jobba snabbare

Säpos ”nya normalläge” innebär också att man måste tänka nytt i arbetet med att förhindra terrorattentat. Tidigare planerade terroristerna sina dåd under lång tid. Det kunde ta månader att skaffa sig kunskap, utbildning och rätt kontakter, vilket ökade säkerhetstjänsternas möjligheter att hitta dem i tid.

– I dag har man en idé, sen kanske man köper två knivar eller hyr en lastbil och kör in i en folkmassa, säger Thornberg.

De senaste terrordåden i Storbritannien kunde genomföras trots att säkerhetstjänsten där kände till flera av gärningsmännen. Även den misstänkte terroristen på Drottninggatan i april hade förekommit perifert i Säpos underrättelsearbete.

– Vi måste jobba snabbare, vi måste jobba mer dygnet runt och aldrig chansa någon gång. Vi måste täppa till de luckor som finns, säger Thornberg.

LÄS MER: ”Ge oss en möjlighet att jobba med IS-återvändarna”

Terrorhotbedömningen ligger dock kvar på samma nivå som sedan 2010, det vill säga ett förhöjt hot.

– Men vi följer varje dag om det finns anledning att ändra terrorhotnivån, säger Anders Thornberg.

Kvinnliga jihadister ökat hot

De senaste två åren har antalet personer som grips misstänkta för jihadistiska aktiviteter i Europa nästan fördubblats. Och kvinnor och barn spelar en allt viktigare operativ roll, enligt årsrapporten från den europeiska polismyndigheten Europol.

”Kvinnliga militanta jihadister i väst står inför färre hinder för att spela en operativ roll i en terroristattack än vad män gör, och framgångsrika eller förhindrade attacker som utförs av kvinnor i västländer kan fungera som inspiration för andra” står det i rapporten enligt nyhetsbyrån AFP.

Förra året greps sammantaget 718 personer misstänkta för brott kopplade till terrorism med jihadistiska förtecken. 2014 var siffran 395. En av fyra som greps förra året i Storbritannien var en kvinna, en ökning med 18 procent från 2015, enligt Europol.

Samtidigt sjönk de faktiska attackerna i Europa från 17 år 2014 till 13 förra året.

Fakta

Ensamvargar främsta hotet

Den svenska terrorhotnivån ligger sedan 2010 på förhöjd nivå, tre på en femgradig skala.

Det största terrorhotet mot Sverige just nu bedöms komma från personer som sympatiserar med våldsbejakande islamistisk extremism.

Det är mer troligt med en ensamagerande aktör än ett mer samordnat större attentat.

Det svenska resandet till bland annat Syrien och Irak för att ansluta till våldsbejakande islamistiska grupper har avtagit.

Hösten 2014 ändrade IS strategi och uppmanade sympatisörer att utföra terrorhandlingar i de länder där de befinner sig.

Sedan dess har antalet terrorattentat i västvärlden ökat.

De flesta har genomförts med relativt enkla medel som lastbilar, stick- och skjutvapen eller sprängladdningar.

Källa: NCT

Flera dåd senaste året

Storbritannien den 3 juni 2017: Åtta människor dödas när tre gärningsmän kör en skåpbil bland gående på London Bridge och sedan attackerar personer med kniv vid Borough Market. 48 personer skadas.

Storbritannien den 22 maj 2017: 22 människor dödas när en sprängladdning utlöses efter en konsert med den amerikanska stjärnan Ariana Grande i Manchester.

Sverige den 7 april 2017: Fem människor dödas och ett femtontal skadas när en lastbil i hög fart kör in på Drottninggatan i Stockholm.

Storbritannien den 22 mars 2017: Fem människor dödas och över 50 skadas när en skåpbil kör på ett stort antal människor på Westminster Bridge i London.

Tyskland den 19 december 2016: Tolv människor dödas när en lastbil körs genom en folkmassa på en julmarknad i Berlin.

Frankrike den 14 juli 2016: 86 människor dödas av en man som kör en lastbil genom folkmassorna på strandpromenaden i Nice under nationaldagsfirandet.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.