2012 gav dåvarande skolminister Jan Björklund (L) Skolverket i uppdrag att ta fram kurs- och ämnesplaner i kinesiska. Han trodde att kinesiska, eller mandarin, inom ett par årtionden skulle bli ett stort och viktigt språk och ville att eleverna skulle kunna välja att läsa det som modernt språk.

Många lärare utbildade sig och skolor satsade på att ha Kina-profil, men nu verkar allt runnit ut i sanden, säger Håkan Friberg, som varit ämneslärare i kinesiska sedan 90-talet. I dag undervisar han i engelska.

”Inget intresse”

Sedan toppen 2014 har antalet elever som läser kinesiska halverats. Enbart några hundra elever i grundskolan och gymnasiet studerar språket och för skolorna är det dyrt att bedriva undervisning som få efterfrågar.

– De har inget intresse i att utbilda människor i kinesiska och när staten inte var beredd att sätta pengar bakom orden, då blev det ingenting av det, säger Håkan Friberg.

Handeln skulle göra Kina demokratiskt

Samtidigt har bilden av Kina ändrats under de tio år som gått.

– Då var bilden för svenska företag att ju mer affärer man gjorde, ju mer öppet och demokratiskt skulle det bli och Kina skulle sätta igång ekonomiska reformer, men så blev det inte riktigt. Då kunde man få bra jobb på svenska företag genom att lära sig lite kinesiska, nu anställer många företag lokalt, man kan hitta väldutbildade skickliga kineser som pratar jättebra engelska, säger Tilde Lewin, utrikesreporter på SVT.

Svenskar mest negativa

När de förväntade reformerna uteblev förändrades synen på Kina. Protesterna i Hongkong och Kinas behandling av minoritetsgruppen uigurer har också bidragit till att anseendet blivit sämre. Opinionsundersökningar visar att bland européer har svenskar allra mest negativ bild av Kina.

– Kina har gått från att vara möjligheternas land till att verka mer hotfullt. Dessutom har Sverige egna historier, till exempel Gui Minhai, den saknade svenska medborgaren som sitter fängslad i förvar i Kina efter att ha rövats bort i Thailand.