Den svenska skolan befinner sig i ett prekärt läge. I en ny rapport pekar Skolverket på skolsegregationen som en ödesfråga för framtiden.

– Det är en väldigt viktig fråga för enskilda elever, för skolan och dess konsekvenser måste vi nog se som ett samhällsproblem, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

Hur menar du då?

– Om vi menar allvar med att vi har ett samhälle där människor med olika bakgrund möter varandra, lär känna och respektera varandra och där vi bygger tillit människor emellan då måste man börja i skolan. Gör vi inte det riskerar vi ett samhälle där grupper av människor ställs som främlingar mot varandra.

”Kan vara förödande”

Enligt Peter Fredriksson påverkar segregationen elevers möjlighet att lyckas i skolan negativt.

– Gör man inte det har man svårt att ta sig vidare i livet med utbildning och jobb. Konsekvenserna av skolsegregationen kan vara förödande på så många olika nivåer.

Skolverket har intervjuat representanter från både fria- och kommunala skolor – slutsatsen är att det krävs ett samarbete snarare än ett konkurrenstänk för att minska skolsegregationen.

– De stora friskolekoncernerna är lika bekymrade över den här frågan som representanterna från kommunerna, säger Peter Fredriksson.

Vill se fler friskolor

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, välkomnar samarbete – om det innebär att fler friskolor får etableras.

– Vi har många exempel på friskolor som har försökt etablera sig i utanförskapsområden men som har stoppats av kommuner.

Är skolsegregationen ett problem?

– Ja, om man menar att att det finns stora skillnader resultatmässigt och för många dåliga skolor. Men om man bara tittar på elevernas bakgrund tror jag att man hamnar lite fel. Det viktiga är att eleverna får godkänt oavsett vad de har för bakgrund.