I dag lever omkring 13.000 personer med skyddad identitet i Sverige. En av dem är Maria, som egentligen heter något annat. Hennes uppgifter hos svenska myndigheter ska vara hemliga. Det ska alltid göras en sekretessprövning om någon kontaktar en myndighet och vill veta något om henne, även om det är hon själv som ringer. De sekretessmarkerade uppgifterna ska inte heller finnas tillgängliga för vem som helst som arbetar på myndigheten, utan ska hanteras av särskilda handläggare. Men, nyligen, när Maria ringde till Kronofogden så lämnades hennes uppgifter ut, helt utan någon sekretessprövning.
– Jag blev fruktansvärt rädd och fick kalla kårar i kroppen. För mig är det en katastrof och det skulle kunna betyda att jag blir hittad, säger Maria.
Kronofogden känner till Marias fall och beklagar händelsen.
– Vi har ju sett att det har skett en brist i hanteringen av det här specifika ärendet, vilket är jätteallvarligt och otroligt tråkigt ur vårt perspektiv. Sedan dess har vi gjort allt vi kan för att säkerställa att det här inte händer igen, säger Henrik Brånstad, pressansvarig på Kronofogden.
Unizon delar bilden
Det är inte bara Kronofogden som har brustit i sina rutiner kring sekretessmarkerade uppgifter. Enligt Unizon, som är en riksorganisation för kvinnojourer och stödverksamheter, är det ett generellt problem. De har sett exempel på myndigheter som brister i hanteringen av sekretessbelagda personuppgifter.
– Vi vet att det finns stora brister fortfarande. Både i kompetens och rutiner hos myndigheterna och hos enskilda handläggare som ska hantera den här sekretessmarkeringen, säger Anna Nilson, kvalitetsutvecklare på Unizon.
Vad kan det få för konsekvenser?
– I allra värsta fall kan man utsättas för ännu mer våld och kanske dödligt våld, säger Anna Nilson.
Sekretess ingen garanti
Att Marias hemliga uppgifter var offentliga beror inte på något systemfel, hennes fall var en enskild brist i hanteringen, enligt Kronofogden. Men myndigheten kan inte garantera att samma situation inte uppstår igen.
– Det vi kan garantera är att vi ska göra allt för att det inte händer igen, det ska vi garantera. Men jag kan inte ge några garantier i övrigt. Jag garanterar att vi gör allt i vår makt för att det inte ska hända igen, säger Henrik Brånstad.
Trots att Maria fått en sekretessmarkering känner hon sig inte trygg. Hon säger att hon inte kan vara säker på att andra myndigheter inte brister i hanteringen och lämnar ut sekretessbelagda personuppgifter.
Vad är du rädd för?
–Att jag blir hittad. För den person som är efter mig utgör en allvarlig hotbild mot mig. Och för mig skulle det vara förödande och jag är jätterädd och jag tycker det är förfärligt att svenska myndigheter inte håller sekretessen, säger Maria.
Fakta – skyddade personuppgifter
Om någon är utsatt för ett allvarligt och konkret hot går det att ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Exempel på sådana fall kan vara att man utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier.
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som man också kan säga: Sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Här är en kort beskrivning vad de innebär.
1. Sekretessmarkering (lägst)
Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. I vissa fall kan en person få sina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet. Då måste varje myndighet noga pröva det enskilda fallet innan de lämnar ut en persons uppgifter om någon begär ut dem. Det är alltså ingen absolut sekretess.
2. Kvarskrivning (mellan)
Om det finns särskilda skäl kan en person även få bli ”kvarskriven” på den gamla orten när personen flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på personens gamla ort. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket.
Fördelen är att den nya adressen aldrig registreras i folkbokföringen och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Det medför ändå ett visst besvär eftersom många typer av samhällsservice är knutna till den ort där man är folkbokförd, till exempel sjukvård, dagisplats, skolgång, bostadsbidrag, kommunalskatt och rösträtt.
3. Fingerade uppgifter (högst)
Om en person är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan den få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Man ansöker om fingerade personuppgifter hos Rikskriminalpolisen.
Källa: Skatteverket