Det kan bli ett ja, men det kan också bli ett nej på en sådan ansökan. Det är ingenting som går att säga på förhand, säger miljöminister Andreas Carlgren (C) med anledning av kärnkraftsindustrins ansökan.
Först i världen
När Svensk kärnbränslehantering (SKB) nu lämnat in sin ansökan om att få bygga ett slutförvar blev bolaget först i världen med att detaljerat beskriva hur kärnavfallet slutligt ska tas om hand.
Ansökan är på omkring 7 000 sidor och beskriver säkerhetsfrågorna, miljökonsekvenserna, val av metod och plats och hur verksamheten ska bedrivas.
Ansökan omfattar själva slutförvaret på 500 meters djup i urberget i Forsmark och en anläggning intill mellanlagret Clab Oskarshamn där kärnbränslet ska kapslas in i kopparkapslar. Dessutom krävs förnyat tillstånd för mellanlagret av använt kärnbränsle i Oskarshamn.
Enligt SKB har kärnkraftsindustrin efter 30 års forskning nu tagit fram en säker metod, KBS-3, som är färdig att genomföras.
Tror på Forsmark
-Vi har också en noga utvald plats, Forsmark, som ger de säkerhets-mässiga förutsättningarna för ett slutförvar, säger Claes Thegerström, vd för SKB.
Valet av plats motiverar bolaget med att berggrunden i Forsmark är av bättre kvalitet än i andra undersökta alternativ. Dessutom kan förvaret byggas i anslutning till kärnkraftverket i Forsmark, där det finns en existerande infrastruktur.
Granskning väntar
Strålsäkerhetsmyndigheten ska granska ansökan utifrån kärntekniklagen. Det gäller framför allt om SKB:s slutförvarsmetod, KBS-3, är tillräckligt säker för att förhindra att radioaktivitet läcker ut i omgivningen, eller att människor i en framtid skulle kunna ta sig ner till slutförvaret och utsättas för strålning.
Parallellt ska miljödomstolen i Nacka pröva om det omfattande byggprojektet uppfyller kraven i miljöbalken.
Därefter, 2014 eller 2015, är det dags för regeringen och de berörda kommunerna, Östhammar och Oskarshamn, att fatta de slutliga politiska besluten i slutförvaret.
TT
Fakta: KBS-3-metoden
• Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) arbetar efter en metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet som bygger på tre skyddsbarriärer.
• Det använda kärnbränslet ska först inneslutas och isoleras i en tät, fem centimeter tjock kopparkapsel som svetsats igen med en speciellt utvecklad metod.
• Kapseln placeras därefter i ett borrat hål på omkring 500 meters djup i urberget och bäddas in i en svällande buffert av tät bentonitlera.
• När deponeringen av alla kapslar är klar kring 2070, försluts tunnlar och bergrum med en blandning av bergkross och bentonitlera.
SKB