– 400.000 människor är arbetslösa i Sverige, sa Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i sitt första maj-tal och dömde ut regeringens jobbpolitik.
-– Över 250.000 människor har kommit i sysselsättning jämfört med 2006, sa näringsminister Annie Lööf (C), när Alliansens partiledare höll en gemensam presskonferens i dan därpå.
Frågan är vilken beskrivning som stämmer.
– Båda har rätt, antalet sysselsatta har ökat, men det har antalet arbetslösa också gjort, säger Hassan Mirza på SCB, Statistiska centralbyrån och chef för AKU, Arbetskraftsundersökningarna.
Oklara siffror
Vad har då hänt på arbetsmarknaden sen den borgerliga alliansregeringen tillträdde i oktober 2006 och fram till i dag?
Ur AKU-statistiken kan man utläsa att arbetskraften – det antal människor som aningen har, eller aktivt söker, arbete – har ökat från 4 804 000 till 5 161 000, en ökning med 357 000 personer.
Den del av arbetskraften som arbetar benämns sysselsatta.
Och det är 257.000 fler som är sysselsatta i dag jämfört med hösten 2006. Det är den siffra regeringen gärna lyfter fram.
Men sedan hösten 2006 har har också antalet arbetslösa ökat med 100.000 till sammanlagt 417 000.
Andelen arbetslösa av arbetskraften har ökat från 6,7 procent i oktober 2006 till 8,1 procent i mars i år.
Men den har varit högre under de senaste åren, och när finanskrisen slog som hårdast mot jobben kring årsskiftet 2009-2010 var arbetslösheten över nio procent.
Båda grupper ökar
Att antalet sysselsatta ökat samtidigt som de arbetslösa blivit fler har en viktig förklaring, säger Hassan Mirza.
– Den andel av befolkningen som tillhör arbetskraften har ökat de senaste åren. Överströmningen från den grupp som står utanför arbetskraften kan handla om människor som tidigare studerade och inte sökte jobb, såna som var sjukskrivna eller människor med olika typer av funktionsnedsättningar. En del av de som numera tillhör arbetskraften har fått jobb, andra är arbetssökande.
Enligt Hassan Mirza är det det här som ligger bakom det faktum att såväl antalet sysselsatta som arbetslösa ökat.
Sysselsättningsgrad viktig faktor
En annan siffra som kan sägas vara en mätare på arbetsmarknadens tillstånd är hur vilken andel av befolkningen som har jobb.
Begreppet kallas sysselsättningsgraden. I oktober 2006 utgjorde andelen av åldersgruppen 15 – 74 år som jobbade 66,5 procent. Därefter steg den något, men föll brant under finanskrisen. Nu är den tillbaka på ganska exakt samma nivå – 66 procent.
Sverige ligger därmed i topp i EU och delar förstaplatsen med Nederländerna. Av OECD:s 34 medlemsländer är det bara Schweiz, Norge och Island som högre sysselsättningsgrad än Sverige.