Foto: SVT

Arbetslöshetssiffror skiljefråga för partier

När partiledarna möts i kväll i ”Agenda” lär debatten handla mycket om jobben och arbetslösheten. Men alliansregeringen och oppositionen ger helt olika bilder av hur verkligheten ser ut.

– 400.000 människor är arbetslösa i Sverige, sa Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i sitt första maj-tal och dömde ut regeringens jobbpolitik.

-– Över 250.000 människor har kommit i sysselsättning jämfört med 2006, sa näringsminister Annie Lööf (C), när Alliansens partiledare höll en gemensam presskonferens i dan därpå.

Frågan är vilken beskrivning som stämmer.

– Båda har rätt, antalet sysselsatta har ökat, men det har antalet arbetslösa också gjort, säger Hassan Mirza på SCB, Statistiska centralbyrån och chef för AKU, Arbetskraftsundersökningarna.

Oklara siffror

Vad har då hänt på arbetsmarknaden sen den borgerliga alliansregeringen tillträdde i oktober 2006 och fram till i dag?

Ur AKU-statistiken kan man utläsa att arbetskraften – det antal människor som aningen har, eller aktivt söker, arbete – har ökat från 4 804 000 till 5 161 000, en ökning med 357 000 personer.

Den del av arbetskraften som arbetar benämns sysselsatta.

Och det är 257.000 fler som är sysselsatta i dag jämfört med hösten 2006. Det är den siffra regeringen gärna lyfter fram.

Men sedan hösten 2006 har har också antalet arbetslösa ökat med 100.000 till sammanlagt 417 000.

Andelen arbetslösa av arbetskraften har ökat från 6,7 procent i oktober 2006 till 8,1 procent i mars i år.

Men den har varit högre under de senaste åren, och när finanskrisen slog som hårdast mot jobben kring årsskiftet 2009-2010 var arbetslösheten över nio procent.

Båda grupper ökar

Att antalet sysselsatta ökat samtidigt som de arbetslösa blivit fler har en viktig förklaring, säger Hassan Mirza.

– Den andel av befolkningen som tillhör arbetskraften har ökat de senaste åren. Överströmningen från den grupp som står utanför arbetskraften kan handla om människor som tidigare studerade och inte sökte jobb, såna som var sjukskrivna eller människor med olika typer av funktionsnedsättningar. En del av de som numera tillhör arbetskraften har fått jobb, andra är arbetssökande.

Enligt Hassan Mirza är det det här som ligger bakom det faktum att såväl antalet sysselsatta som arbetslösa ökat.

Sysselsättningsgrad viktig faktor

En annan siffra som kan sägas vara en mätare på arbetsmarknadens tillstånd är hur vilken andel av befolkningen som har jobb.

Begreppet kallas sysselsättningsgraden. I oktober 2006 utgjorde andelen av åldersgruppen 15 – 74 år som jobbade 66,5 procent. Därefter steg den något, men föll brant under finanskrisen. Nu är den tillbaka på ganska exakt samma nivå – 66 procent.

Sverige ligger därmed i topp i EU och delar förstaplatsen med Nederländerna. Av OECD:s 34 medlemsländer är det bara Schweiz, Norge och Island som högre sysselsättningsgrad än Sverige.

Faktaruta arbetsmarknadsstatistik:

Visa

AKU, Arbetskraftsundersökningarna, är Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. SCB genomför AKU sen mer än 50 år. Varje månad intervjuas ett representativt urval, ca 29 500 personer, i åldersgruppen 15 – 74 år. 

De som är sysselsatta får frågor om bl a hur mycket och med vad de arbetat. De arbetslösa tillfrågas t ex om hur länge de varit arbetslösa och på vilket sätt de söker arbete. För de som inte tillhör arbetskraften ställs frågor om deras huvudsakliga sysselsättning, t.e.x. om de är heltidsstuderande, långtidssjukskrivna eller pensionärer.

Arbetsförmedlingen presenterar liksom SCB statistik över arbetslösheten. Statistiken över antalet arbetslösa skiljer sig ofta åt. Det beror på att Arbetsförmedlingen publicerar det faktiska antal människor som är registrerade som arbetslösa hos förmedlingarna.

SCB fångar genom intervjuerna också upp arbetslösa som inte skrivit in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

I mars 2014 var 417.000 människor arbetslösa enligt AKU. Hos Arbetsförmedlingen var i mars 393.000 registrerade som arbetslösa.

Källa: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Partiledardebatten maj 2014

Mer i ämnet