Nyligen meddelade skolministern att regeringen river upp Skolverkets digitaliseringsplan. Nu stoppar regeringen även införandet av digitala nationella prov i lågstadiet.

– Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar vi att barn inte läser i böcker och inte lär sig att skriva för hand. Man forcerar digitaliseringen, säger Lotta Edholm.

Beslutet att göra de nationella proven digitala fattades 2017 av den dåvarande regeringen. Syftet var att göra det enklare för skolor att administrera de nationella proven och att bidra till en mer likvärdig bedömning av elevernas kunskaper genom central rättning av proven.

Skolverket planerar för övergång

Sedan flera år tillbaka arbetar skolor och berörda myndigheter för att få rätt teknik och kompetens på plats för att vara redo för övergången, som ska ske successivt med start 2024.

Men nu meddelar alltså regeringen att lågstadiet inte kommer att gå över till digitala prov.

Vad är det ni är rädda för ska hända?

– Att vi påskyndar den läskris vi har i Sverige idag, där väldigt många barn läser alldeles för dåligt, säger Lotta Edholm.

Men hur stor skillnad gör ett digitalt prov?

– För att man ska kunna göra det digitala provet så är man ju tvungen att kunna skriva digitalt, och vi vill inte forcera utvecklingen där små barn väldigt tidigt får använda sig av skärmar istället för att skriva för hand.

Digital rättning kan ge mer rättvis bedömning

Trots att digitala prov väntas leda till att bedömningen av proven blir mer rättvis, är det enligt skolministern inte ett argument för att digitalisera proven för lågstadielever.

– Det gäller ju framförallt i de äldre årskurserna, där man också kopplar nationella prov till betygssättningen. I årskurs tre sätts det ju inga betyg så där finns ju inte det problemet, säger hon.