Många står inför sämre tider. Inflation och räntehöjningar har bidragit till ökade kostnader och en ansträngd ekonomi, inte bara för hushåll utan även för en rad kommuner och regioner som varnar för nedskärningar.

Samtidigt har svenska staten så goda finanser att de sticker ut i en internationell jämförelse. Så varför kan inte regeringen passa på att ge hushållen och kommunerna lite extra stöd?

– Att i det här läget då vi har en hög inflation gå in med breda satsningar, då tänker vi att det leder till att riksbanken höjer räntan, säger Ylva Hedén Westerdahl, som är prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Ramar in Svantessons dilemma

Hennes korta svar ramar in finansminister Elisabeth Svantessons (M) dilemma. Den höga inflationen måste ner innan staten kan gå in och höja sina utgifter genom exempelvis höjda bidrag till hushåll och breda satsningar på till exempel skola eller vård. Risken är att sådana satsningar bara skulle slå tillbaka i högre inflation och högre räntor.

Det vi nu kan hoppas på är en kombination av att inflationen verkligen faller tillbaka samtidigt som riksbankens räntehöjningar stannar av till sommaren. En sådan kombination kan bereda väg till ett större handlingsutrymme för regeringen till hösten.

”Kommer inte hinna anställa”

Ylva Hedén Westerdahl vill också säga att kommuner och regioner nog hellre önskar sig permanenta tillskott i en höstbudget snarare än ett tillfälligt tillskott i en vårbudget.

– Kommuner och landsting har nog redan nu satt sin budget för i år. De kommer inte att hinna anställa om de får tillfälliga pengar nu. De önskar sig nog snarare att få mer permanenta tillskott, säger Ylva Hedén Westerdahl.