För att undvika viltolyckor gäller det också att vara extra uppmärksam vid åkrar och sjöar och att vara observant vid skymning och gryning. Trots försiktighetsåtgärder kan ändå olyckan vara framme och årligen sker fler än 30.000 viltolyckor.
Den som kör på en björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn så att det skadas eller dödas är skyldig, enligt jaktförordningen, att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta närmaste polismyndighet. Att inte anmäla olyckan till polisen är ett lagbrott.
För att skadat vilt ska slippa lida finns i Sverige cirka 6.000 jägare som arbetar ideellt med att göra eftersökningar och avliva vilt efter trafikolyckor.
För att de skadade djuren ska kunna hittas snabbt rekommenderar Jägareförbundet att förare som kolliderat med ett djur sätter ut en varningstriangel på vägen och markerar platsen för olyckan med ett markeringsband på den sida av vägen där djuret försvann. Markeringsbanden delas bland annat ut på landets alla bilprovningsstationer men har man inte ett sådant kan man använda en plastpåse eller något liknande.
Om kollision har skett med vildsvin, björn, varg eller lo ska man sätta markeringen cirka 100 meter från olycksplatsen och förbundet avråder föraren från att påbörja egen eftersökning då ett skadat djur kan bli våldsamt.