Och politikerna bör passa sig för att lägga sig för mycket i hur och var våra invandrare vill bo.
-Vi tror inte att man bör inrikta politiken på att styra de invandrades val genom att till exempel försöka hindra att nyanlända bosätter sig i närheten av personer som har samma bakgrund som de. Det kan göra det svårare för dem att komma in på arbetsmarknaden, säger docent Oskar Nordström Skans vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) vid Uppsala universitet.
Omvända sanningar
Tillsammans med kollegan professor Olof Åstrand presenterade han på onsdagen en rapport på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, där de båda forskarna vänder upp och ner på flera vedertagna sanningar.
-Segregationen försvinner inte med tiden i Sverige. Ibland kan man höra att det är en övergående fråga och att det handlar om nyanlända. Så är det inte. Segregationen har blivit allt mer markerad, konstaterar Olof Åstrand.
Enligt rapporten finns fördelar med att nyanlända invandrare omedelbart får ett nätverk av landsmän för att bland annat lättare komma in på arbetsmarknaden. Men om besluten att bosätta sig i redan invandrartäta stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö grundas på otillräcklig information finns anledning till oro.
Medhåll från ministern
-Segregation kan vara symtom på underliggande problem, ett sådant är diskriminering. Och vi har oerhört mycket stöd för att diskriminering är en realitet, inte minst på arbetsmarknaden. Att segregationen ökar betyder inte att vi ska angripa just själva fenomenet segregation, utan vi ska angripa de underliggande faktorer som skapar den ofrivilliga delen av segregationen, säger Oskar Nordström Skans.
Integrationsminister Nyamko Sabuni håller i stora drag med forskarna och anser att den politiska styrningen varit till skada.
-Jag tror att det som skedde på 1990-talet, då man mer eller mindre förflyttade människor tvångsmässigt dit bostäderna fanns men inte tog hänsyn till var arbetsmarknaden fanns, det skapade i sin tur stora problem, säger hon till TT.
TT