Under coronakrisens första månader steg förtroendet kraftigt för sjukvård, myndigheter, regeringen och för statsministern själv. Parallellt gick det största regeringspartiet, Socialdemokraterna, kraftigt framåt i opinionsundersökningarna.
I SVT/Novus väljarbarometer ökade Socialdemokraterna med över åtta procentenheter mellan februari och maj.
Men toppen i opinionen kan nu ha passerats för Socialdemokraterna. Enligt Novus undersökning rasar förtroendet för regeringen. I mitten av april hade 30 procent mycket stort förtroende för regeringen. I dag har den gruppen minskat till 17 procent, vilket är ungefär samma nivå som i den första undersökningen i mars månad.
Minskat förtroende för MSB
Förtroende och opinionssiffror följer ofta varandra, vilket indikerar att även opinionsstödet nu kan vara på väg nedåt för Socialdemokraterna. Kommande väljarbarometrar blir högintressanta.
Förtroendet faller dock inte enbart för regeringen utan också för sjukvården, Folkhälsomyndigheten, UD och andra myndigheter som hanterar coronakrisen. Även förtroendet för SVT och SR minskar. Inte minst har förtroendet fallit för MSB, vars roll på de dagliga presskonferenserna ibland uppfattats som både oklar och otydlig. Allmänheten har faktiskt lägre förtroende för MSB idag än innan coronakrisen.
Också för SVT minskar förtroendet något men inte alls i samma omfattning som för regering och myndigheterna.
Att förtroendet för regering och myndigheter nu faller beror på flera saker. En viktig förklaring är att coronakrisen nu gått in i en ny fas. Den första tiden präglades av nationella samling och enighet kring den svenska strategin. Successivt har allt mer av ifrågasättande och kritik förts fram. Det finns dessutom flera konkreta exempel där Sverige sticker ut på mindre smickrande sätt. Det påverkar sannolikt förtroendet för myndigheter och beslutsfattare.
Tester och dödstal
En sådan fråga är de betydligt högre dödstalen i Sverige än i jämförbara länder som Danmark, Finland och Norge. En annan är att äldreboenden hårt drabbats hårt i Sverige. Vad detta beror på kan ännu ingen svara på.
Ett annat exempel som sannolikt påverkar förtroendet är debatten kring tester. Här slog regeringen fast att 100 000 personer skulle testas i veckan. Det har dock inte blivit mer än drygt 35 000 i veckan. Här har regeringen och regionerna skyllt på varandra och ansvarsförhållandena är oklara. Samtidigt är det ett faktum att regeringen inte uppnått den utlovade volymen, vilket inte bidrar till att stärka förtroendet.
I inledningen av coronakrisen fanns ett brett folkligt stöd för den svenska coronastrategin. På annat sätt kan man inte tolka de höga förtroendesiffrorna då. Den svenska strategin avvek tydligt från de flesta andra länders strategier och byggde mer på frivillighet än på tvingande förbud. Om det var rätt eller fel kan förstås ingen svara på ännu, men med klart högre dödstal än i de flesta andra länder blir det förstås svårare att hävda att den varit framgångsrik.
Särskilt påtagligt blir detta förstås för svenskar som nu ser andra länder öppna upp sina samhällen efter krisen, medan dödstalen här i Sverige fortsätter att framstå som oroväckande höga.