I Uppdrag gransknings ”Tranståget och tonårsflickorna” berättas det om unga och minderåriga som har fått sina liv förstörda efter att de har bett vården om hjälp. Könskorrigeringar har gjorts som de senare ångrar. Många av dem som vill göra en könskorrigering har diagnoser som självskadebeteende, autism och anorexia.
Socialminister Lena Hallengren (S) menar att den här typen av kirurgiska ingrepp och behandling ”absolut inte ska göras lättvindigt”.
– Sjukvården har ett oerhört stort ansvar för att det sker med mesta möjliga noggrannhet. Inte minst när det handlar om ett kirurgiskt ingrepp på en individ under 18 år. Det ställer stora krav på grundliga utredningar och en omfattande dialog med barn och familj, skriver Hallengren i ett mejl till SVT Nyheter.
Lagförslaget analyseras noggrant
Den var den 30 augusti förra året som regeringen kom med lagförslaget om transpersoners rättigheter. Då sa den dåvarande socialministern Annika Strandhäll (S) att ”transpersoner drabbas i högre grad än samhället i stort av psykisk ohälsa. Vi vill ge transpersoner mer makt över sina liv, sina kroppar och sin identitet”.
En sänkning av åldersgränsen, från 18 till 15 år, för bestämmanderätten för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen var en del av lagförslaget. En 15-åring ska kunna ansöka om sådana operationer utan vetskap eller godkännande från vårdnadshavare var en annan. Många var kritiska till lagförslaget. Flera remissinstanser, däribland Sveriges kommuner och landsting, ansåg att fem veckor var för kort tid för att behandla komplicerade frågor som den sänkta åldergränsen.
Hallengren uppger att ändringar kommer att göras i förslagen och att detta nu analyseras noggrant inom regeringskansliet.
KD: Viktigt att utreda grundligt
Kristdemokraterna anser också att det är viktigt att utredningarna görs grundligt och att alla olika alternativ presenteras för barnet och vårdnadshavarna. De vill inte minska föräldraansvaret eftersom en ung människa som inte mår bra kan ha svårt att fatta den här typen av beslut som påverkar personens framtida liv.
– Lagstiftning om könskorrigering är av största vikt för de berörda och får inte slarvas bort. Regeringen bör därför dra tillbaka förslaget och förbereda frågan på ett djupare sätt, skriver Michael Anefur (KD), talesperson i medicintekniska frågor, i ett mejl till SVT.
SD kommenterar inte
Sverigedemokraterna vill inte kommentera lagförslaget innan det har behandlats klart i utskottet. Däremot uppger partiets familjerättspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson att det är viktigt att kirurgiska ingrepp inte sker utan verkligt bakomliggande behov.
– Innan vi underlättar ytterligare för kirurgiska ingrepp borde vi titta på de bakomliggande orsakerna till att människor inte känner sig hemma med den könstillhörigheten de är födda i, skriver Eskilandersson (SD).
V: Stödjer förslaget
Vänsterpartiets Karin Rågesjö vill nu att socialutskottet ska kalla till sig forskare, läkare och andra experter för att skaffa sig mer kunskap om frågan inför en eventuell lagändring.
– Många läkare tycker inte det är ett jättestort problem, men vi måste titta på det här. Det är en komplex fråga och vi ska lyssna på de som jobbar med detta.