Socialstyrelsen har i dag svårt att redogöra för kunskapsläget och vad man egentligen vet om barn med uppgivenhetssyndrom, och läkare kräver sedan en tid tillbaka att vägledningen som rör dessa barn ses över. Foto: Stina Stjernkvist/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Socialstyrelsen saknar svar på frågor om apatiska barn

Publicerad

Hur många barn vårdas och har vårdats för uppgivenhetssyndrom de senaste åren? Och hur ser kunskapsläget ut? Det kan Socialstyrelsen i dagsläget inte svara på.

Debatten om så kallade apatiska barn har fått nytt liv i och med tidskriften Filters reportage, där två unga vuxna vittnar om att de manipulerades av sina föräldrar att spela sjuka som barn.

I Socialstyrelsens vägledning till hälso- och sjukvården nämns inte att personal ska beakta att manipulation kan förekomma – något som dock fanns med i ett tidigare meddelandeblad som Socialstyrelsen publicerade 2005, men som fick kritik av Svenska barnläkarföreningen och senare drogs tillbaka. I stället konstaterar Socialstyrelsen i sin vägledning att ”hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd i den forskning som bedrivits”.

Krav från läkare

Flera läkare har de senaste veckorna krävt att råden om hur vården ska hantera barn som har utvecklat eller är i riskzonen för att utveckla uppgivenhetssyndrom bör ses över. Det visar bland annat en mejlkorrespondens som SVT Nyheter har tagit del av.

”Vi som arbetar med barn med uppgivenhetssyndrom i Stockholm önskar en genomlysning av frågan utifrån aktuellt kunskapsläge, nya behandlingsmetoder, konsekvens av de tillfälliga lagarna samt pågående vård med uppföljning av tidigare vägledning”, skriver en av barnläkarna till Socialstyrelsen.

Hon ska enligt mejlet ha kontaktat Socialstyrelsen med samma önskan om uppföljning vid två tidigare tillfällen, förra hösten och i somras.

Och nu diskuterar man på myndigheten om det finns skäl att se över vägledningen, som inte uppdaterats sedan 2013.

– I dagsläget har vi inte alls gått in i detaljerna kring vad vägledningen innehåller eller inte innehåller utan just nu så diskuterar vi mer på en principiell nivå, om det finns anledning att se över vägledningen i ett nästa steg, sa Anders Fejer, enhetschef på Socialstyrelsen, härom veckan.

Har inte gjort nya uppföljningar

Vad diskussionerna kommer att landa i kan Socialstyrelsen inte säga i nuläget men de bedömer själva att de måste ta ställning och fatta ett beslut i frågan under hösten.

Så hur många barn vårdas då för uppgivenhetssyndrom i dag? De enda säkra siffrorna återfinns i ett faktablad som Socialstyrelsen gav ut i oktober 2017. Där skriver man att totalt 173 asylsökande barn har vårdats för uppgivenhetssyndrom under åren 2014-2016. Sedan dess har Socialstyrelsen inte prioriterat en kartläggning av dessa barn.

”I övrigt har inga ytterligare studier, uppföljningar eller forskning tillkommit från vår sida vad jag känner till”, skriver Jonas Bergström, enhetschef på avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Några senare sammanställningar har inte gjorts. Något som bekräftas av en utredare och statistiksamordnare på Socialstyrelsen:

”Det krävde en stor arbetsinsats, och därför har vi än så länge inte kunnat uppdatera skattningarna där”, konstaterar utredaren i mejl till SVT Nyheter.

Statistiken osäker

För nya siffror hänvisar Socialstyrelsen till myndighetens patientregister över samtliga barn som fått diagnosen uppgivenhetssyndrom, alltså inte bara asylsökande. Men utifrån den statistiken går det inte att säga hur många barn det rör sig om. Detta eftersom individer kan räknas två gånger, först som med ett så kallat reservnummer som asylsökande och sedan med ett svenskt personnummer. Dessutom kan flera barn registreras på samma reservnummer eftersom dessa återanvänds.

I slutet av 2018 skrev Migrationsverket en rapport om ”devitaliserade barn”, det vill säga barn med uppgivenhetssyndrom. I rapporten konstaterar man att det under det aktuella året fanns 32 barn i åldrarna 5-17 år med detta hälsotillstånd inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.

Myndigheten tycker sig se en minskning av antalet asylsökande barn som får diagnosen men skriver att det finns flera skäl att vara försiktiga i tolkningen av resultatet av kartläggningen.

Är det något du vill tipsa SVT Nyheter om? Hör av dig till oss på tips@svt.se.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer