Mikael Billing, biträdande enhetschef på BUP Trauma, om att färre flyktingbarn insjuknar i uppgivenhetssyndrom. Foto: SVT/TT

Allt färre apatiska flyktingbarn i Stockholm

Uppdaterad
Publicerad

Antalet asylsökande barn som insjuknar i uppgivenhetssyndrom minskar i Stockholm. Sedan 2014, då diagnosen instiftades, har i snitt åtta asylsökande barn per år fått diagnosen i Stockholms län. Men hittills i år har bara ett nytt fall rapporterats. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland asylsökande barn i stort, menar Mikael Billing, psykolog och biträdande enhetschef på BUP Trauma i Stockholm.

Debatten kring de apatiska barnen är åter aktuell efter en granskning i magasinet ”Filter” där två tidigare patienter berättar om hur de pressats av sina föräldrar att spela sjuka, för att få uppehållstillstånd i Sverige.

Flest fall i Stockholm – trots minskning

SVT Stockholm har kartlagt hur många som får diagnosen uppgivenhetssyndrom i Stockholm och det visar sig att antalet halverats mellan 2014 och 2018. Och i år har bara ett enda fall konstaterats i länet.

– Så som det sett ut de senaste åren så har det varit andra stora grupper flyktingbarn som haft andra psykiatriska symptom. Och på så sätt minskar gruppen som insjuknat i uppgivenhetssyndrom i procent. Och det har minskat i Stockholm rent faktiskt också, att färre barn insjuknar, säger Mikael Billing.

Svår diagnos att ställa

Mikael Billing menar dock att uppgivenhetssyndrom är en komplicerad sjukdom och att sjukdomsbilden inte är ensidig. Han har själv behandlat många barn som varit sjuka på riktigt, men också fall där det visat sig att barnens sjukdom inte varit helt genuin.

– Det är klart det förekommit fall där det inte stämmer, att det finns fler barn, att det inte bara handlar om två barn, säger Mikael Billing.

Så många barn diagnostiseras varje år

2014: 16

2015: 8

2016: 5

2017: 10

2018: 8

2019: 1

Källa: BUP Trauma Stockholm

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.