Efter att en 16-årig pojke i Norrahammar i oktober 2014 i ringt till SOS Alarm efter att ha skottskadats och då ifrågasatts av larmoperatören har kritiken mot företaget haglat, men det är inte första gången larmtjänsten hamnat i blåsväder.

Redan 2011 genomförde Socialstryrelsen ett nationell granskning av företaget efter ett antal uppmärksammade fall där patienter antingen avlidit eller fått men till följd av att de nekats ambulanstransport.

Efter granskningen skrev Socialstyrelsen 2012 i ett utlåtande att man ansåg att: ”SOS Alarm inte har uppfyllt de krav som patientsäkerhetslagen ställer på ledning, planering och kontroll av verksamheten i den utsträckning att god hälso- och sjukvård garanteras. Framförallt saknas egen kvalitetskontroll i form av uppföljning av samtalen, både vad gäller bemötande av patienter och medicinsk bedömning”.

Kritiserade rutiner

Men trots Socialstyrelsens utlåtande har företagets rutiner och patientbemötande i ett flertal uppmärksammade fall även under senare år utsatts för hård kritik.

2011 kritiserades SOS Alarm efter att en larmoperatör valt att inte skicka en ambulans till en 23-årig man i Stockholm, som i ett larmsamtal gång på gång vädjat om hjälp och klagat på andningssvårigheter.

Mannen avled senare av sprucken mjälte, och den ansvariga sjuksöterskan anmäldes för grovt vållande till annans död, men friades senare av Stockholms tingsrätt.

Tonårspojke avled

I januari 2012 avled en tonårspojke i Kalmar efter att SOS Alarm bedömt hans tillstånd som ”akut, men inte livshotande”. Till slut körde föräldrarna själva pojken till sjukhuset, men hans liv gick då inte räddas, då han drabbats av en bristning i stora kroppspulsådern.

2013 kritiserades företaget återigen, då en man på besök hos sin 90-åriga mor i Töreboda ringt larmcentralen efter att en inbrottstjuv brutit sig in i huset där de båda befann sig.

Mannen, som under samtalets gång gömde sig på övervåningen i mammans hus, bemöttes trots ett 16 minuter långt samtal till SOS Alarm av misstro, och vid ett tillfälle försökte larmtjänsten att avsluta samtalet. När polisen senare kom till platsen hade inbrottstjuven tänt eld på huset och den 90-åriga kvinnan dog.

2014 avled en 30-årig man i Uppsala av en hjärnblödning efter att han tidigare under dagen ringt till SOS Alarm med andningsvårigheter.

Operatören hade under samtalet markerat ett brådskande vårdbehov, men informationen nådde aldrig personalen i den ambulans som skickades till mannens lägenhet.

I stället beskrevs mannens tillstånd som: ”30-årig man, migrän, halsfluss. Frisk för övrigt”. Efter att sjukvpårdarna inte lyckats få kontakt med någon på mannens adress vände de tillbaka, då mannens vårdbehov inte ansågs vara tillräckligt allvarligt.

Höga straffviten

Men det är inte bara SOS Alarms patientbemötande som utsatts för kritik. Företaget har även kritiserats av Sveriges landsting, då man inte klarat av de krav som ställts på att majoriteten av de samtal som når 112 ska besvaras av personal med sjuksköterskekompetens.

Så sent som i april 2014 dömdes också företaget till att betala uppemot sju miljoner i straffvite efter att inte nått de ställda kraven.

Domen föregicks av att landstinget i Västra Götaland, liksom nio andra landsting och regioner, ställt de höga kompetenskraven på larmoperatörerna.

Enligt domen har SOS Alarm inte klarat av att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och har med andra ord brutit mot avtalen. Därför tvingas man betala sju miljoner för förra årets avtalsbrott.