• Viktigt meddelande:

    Ett fordon med misstänkt farligt föremål står på Vattugatan i Borlänge. Boende på och runt Vattugatan uppmanas hålla sig undan från fönster och inte gå ut. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam. Grafik: Anders Molin Foto: Tim Ekendahl

Statsskulden skenar efter coronalånen

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges offentliga bruttoskuld kommer att öka kraftigt de kommande två åren, från nuvarande 35 procent av BNP till uppåt 60 procent enligt flera experter. Så hur mycket kommer det att svida när lånefesten är över och skulden ska betalas tillbaka? Inte mycket enligt finanspolitiska rådets ordförande, Harry Flam.

– Man kan minska skuldens storlek i förhållande till BNP genom att helt enkelt inte göra någonting men låta ekonomin växa. Och genom att ekonomin växer så minskar skuldens storlek i förhållande till BNP, säger Harry Flam.

Det låter som att vi får en gratislunch?

– Ja, när man har så låga räntor som vi har i dag och en tillväxttakt som är högre än räntorna, då blir det faktiskt en gratislunch. 

90-talskrisen spökar 

Många minns 90-talskrisen med fasa när Sveriges offentliga skuld steg till nästan 80 procent av BNP och skuldsaneringen blev en smärtsam historia för många. Nu lånar staten återigen stora summor pengar för att täcka underskottet i statsfinanserna. 

– Min gissning är att vi hamnar på ett underskott i offentlig sektor på 10 till 12 procent av BNP, ungefär lika mycket som 1993, alltså värsta året i vår 90-talskris, säger nationalekonomen Lars Calmfors. 

De flesta bedömare tror på ett stort underskott inte bara i år utan också nästa år vilket betyder att staten behöver låna mycket pengar. Sverige har en förhållandevis låg skuldkvot, 35 procent av BNP, att jämföra med snittet i Euroländerna på 84 procent.  

- I slutet av nästa år kan vi mycket väl hamna på 60 procent av BNP, säger Lars Calmfors. 

Jobb går före skuldsättning 

Regeringen har flera scenarier för skuldkvoten i vårproposition varav den högsta ligger på 53 procent av BNP. Harry Flam gör en liknande bedömning.

Trots det är han, liksom de flesta experter, inte särskilt oroad över den ökande skuldsättningen. Det är viktigare att rädda jobben enligt Flam och inte bara för statsfinansernas skull. 

– De som är nya på arbetsmarknaden kommer att få det mycket tuffare. Forskningen visar att den som är arbetslös ett år förlorar, inte bara inkomst, utan det påverkar också det framtida yrkeslivet, säger Harry Flam. 

Finansminister Magdalena Andersson (S), vars mantra har varit att spara i ladorna, tycker nu också att Sverige kan låna. Om än med viss reservation. 

- Vi gör stora insatser nu men min bedömning är att vi klarar det. Men det är klart att vi i Sverige som har en egen valuta är lite mer sårbara än större länder, så vi måste naturligtvis hålla ett öga på skulden, säger Magdalena Andersson (S). 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet