Anmärkningarna som landets skolkök får handlar bland annat om dåligt underhåll och att matens temperatur inte mäts, men även om dålig hygien som skadedjur, mögeltäckta väggar i kylskåpen och att tvål saknas på toaletterna. Det visar en undersökning som UR-programmet Skolfront gjort.
Känslig åldersgrupp
-Att ett skolkök får anmärkningar är ju egentligen värre än att en vanlig restaurang får det. Barn och åldringar tillhör de känsligaste åldersgrupperna när det gäller matförgiftningar och det innebär alltså att ett barn inte tål lika många sjukdomsframkallande bakterier som en vuxen, säger Marie-Louise Danielsson-Tham professor i livsmedelshygien.
Av landets 290 kommuner var det 225 som svarade på Skolfronts frågor om hur skolköken klarade sig vid inspektionerna under år 2007 och 2008. Nästan fyra av tio skolkök, 39 procent, fick underkänt vid första inspektionen.
Struntar i kontroll
Dessutom struntar kommunerna i att kontrollera mer än var femte skolkök, 21 procent, som lagar mat. Trots att livsmedelsverkets rekommendationer säger att det bör ske minst en gång om året.
-Det är som om polisen inte kontrollerar hastigheten. Om alla vet att det inte finns någon som kontrollerar hastigheten, då blir det till slut fri fart på vägarna. Kontrollen är samhällets insyn i verksamheten och därför ska den fungera helt enkelt, säger Alexander Sobestiansky, statsinspektör på Livsmedelsverket, till Skolfront.
Niklas Forsberg
Så fungerar kontrollen
Varje kommun är ansvarig myndighet för alla livsmedelsanläggningar i kommunen och där ingår skolköken. Det är inspektörerna på kommunens miljökontor som utför kontrollen.
Livsmedelsverket utfärdar rekommendationer om hur skolköken ska delas in i olika riskklasser. Ett kök som lagar mat till många elever ska besökas oftare än ett kök som bara värmer mat till få elever. Man kan grovt dela in skolköken i tillagningskök och mottagningskök. Tillagningsköken hamnar i riskklasser som gör att de bör besökas en eller flera gånger om året. Mottagningsköken kan besökas mer sällan.
Livsmedelsverket har också gjort checklistor som kommunerna kan använda sig av. Den som då får minst en allvarlig märkning eller minst fyra mindre anmärkningar får underkänt. De flesta kommuner använder Livsmedelsverkets checklista, men inte alla.
Skolfront