Sedan förra året finns en lag som tvingar kommunerna att ta emot ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd och hjälpa dem med att hitta bostad. Den kartläggning som SVT gjort visar att det finns stora skillnader mellan hur kommunerna löst bostadsfrågan. 

Enkäten visar att de flesta nyanlända som anvisats till en kommun får bo i riktiga bostadshus men också att ungefär var fjärde blir hänvisade till andra lösningar – allt ifrån campingvagnar till ombyggda kontorslokaler.

– Det här är den svåraste utmaningen vi har, jag tror att de flesta kommuner är i precis samma läge som vi är i. Det är jättetufft att få fram bostäder och det blir kortsiktiga, dyra och ibland dåliga lösningar, säger Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka.

”Dyra och kortsiktiga lösningar”

Nacka kommun i Stockholms län har löst situationen genom att bygga modulhus, hyra av privatpersoner och genom att köpa lägenheter. Totalt till en kostnad på omkring 350 miljoner kronor. 

Är det rimligt att lägga så mycket pengar på det här? 

– Vi måste, så ser lagen ut. Vi har varnat för konsekvenserna att det blir dyra och kortsiktiga lösningar, säger Mats Gerdau. 

De flesta kommunerna uppger i SVT:s enkät att de erbjuder hyreslägenheter åt de nyanlända, bara ett fåtal köper bostadsrätter. Men det finns också de som löst situationen med ovanligare metoder. I till exempel skånska Staffanstorp har kommunen ställt upp husvagnar. 

Erbjuder tillfälliga lösningar

Totalt är det 23.600 nyanlända med uppehållstillstånd som ska fördelas mellan kommunerna i år. Av dessa har omkring 18750 flyttat till en anvisad kommun, enligt siffror från nyhetsbyrån TT.  

Enligt lagen har kommunerna två månader på sig efter anvisning att lösa boendefrågan. 

Många erbjuder tillfälliga lösningar, vilket innebär att de nyanlända kommer att få lösa sitt eget bonde när kommunens ansvar tar slut.