• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Vaggeryd i Vaggeryds kommun, Jönköpings län. På grund av en brand i avfallsanläggning strax norr om Vaggeryds tätort, med kraftig rökutveckling, uppmanar räddningsledaren alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Jönköping.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ukrainska flyktingar erbjuds bara vård som inte kan vänta – migrationsministern: ”Något vi måste se över”. Foto: SVT, Johan Nilsson/TT

Stora skillnader i ukrainska flyktingars villkor i de nordiska länderna

Uppdaterad
Publicerad

Det finns stora skillnader i vilka villkor ukrainska flyktingar har i de nordiska länderna, visar en färsk rapport från Nordiska ministerrådet och UNHCR. Och i flera avseenden är Sverige sämst i klassen.

– När vi implementerade massflyktsdirektivet hoppades vi att det skulle bli under kortare tid, säger Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i Agenda.

Från det att kriget i Ukraina bröt ut den 24 februari och fram till och med den 1 november hade över 158 200 ukrainska flyktingar ansökt om skydd i något av de nordiska länderna. Flest ansökte om skydd i Sverige, 47 000 och färst på Island, 1 700.

Den allmänna slutsatsen i rapporten är att länderna hittills hanterat flyktingkrisen på ett bra sätt. Det finns däremot stora skillnader i vilka villkor flyktingarna har i respektive land, och i flera avseenden är villkoren i Sverige sämst.

Inga planer på att se över villkoren

Sverige betalar ut lägst dagersättning till flyktingarna och erbjuder dem, till skillnad från övriga länder, inte full tillgång till vård. Sverige erbjuder heller inte introduktionsprogram eller språkundervisning motsvarande sfi, vilket Danmark, Norge och Finland gör.

– Om det här forlöper under väldigt lång tid är det klart att vi behöver se över villkoren. Men jag vill framhålla det som faktiskt görs, det satsas väldigt mycket för att ukrainarna ska komma in i samhället och på arbetsmarknaden, säger Maria Malmer Stenergard.

Hon menar dock att det i nuläget inte finns några planer på att se över villkoren under det år som massflyktsdirektivet nu förlängts med.

En person som kanske är här i över ett år kan inte få vård om det inte är akut, men i grannländerna kan de det – hur ser du på det?

– När vi implementerade massflyktsdirektivet hoppades vi att det skulle bli under kortare tid. Men jag tror att det finns all anledning för regeringen, om kriget fortsätter länge, att naturligtvis titta på det här, säger Malmer Stenergard.

Se mer av intervjun med migrationsministern i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.