Kostnaden per elev i grundskolan har enligt SKL ökat med 20 procent mellan år 2000 och 2018. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Analys: Stora underskott – men utrymme för effektiviseringar

Publicerad

ANALYS · Det ekonomiska läget för kommunerna riskerar att förvärras ytterligare när konjunkturen nu viker nedåt. Behovet är stort av ytterligare resurser, men samtidigt visar SKL:s ekonomirapport att det finns utrymme för effektiviseringar när den kommunala byråkratin har byggts ut.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Många kommuner jobbar nu med besparingar och effektiviseringar för att begränsa de ekonomiska underskotten. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer det dock inte att räcka. Enligt SKL planerar över 20 kommuner och några regioner skattehöjningar nästa år.

Men trots dessa skattehöjningar kommer kommuner och landsting att sammantaget sakna 43 miljarder kronor 2023 om staten inte tillför ytterligare statsbidrag.

Kostsam invandring – bara i ett fåtal kommuner

Det finns flera förklaringar till det försämrade ekonomiska läget. SKL framhåller de demografiska förändringarna, det vill säga att allt fler kommuninvånare antingen är barn eller väldigt gamla. Andelen i arbetsför ålder minskar, alltså.

Däremot tar inte SKL upp konsekvenserna av flyktinginvandringen i sin senaste ekonomirapport. Just det här pekas ofta ut i den politiska debatten som en förklaring till den försämrade kommunala ekonomin. En debatt som inte minst fått bränsle efter Uppdrag Gransknings uppmärksammade reportage om Filipstad.

SKL menar dock att detta problem endast gäller ett begränsat antal kommuner, medan de flesta kommuner knappast påverkas alls av det. Det är dessutom en faktor som inte påverkar den samlade bilden av kommunernas ekonomi på nationell nivå, enligt SKL.

Staten belastar kommunerna

I allt väsentligt är det alltså de demografiska förändringarna av befolkningen som spelar in. Men också att staten på flera områden vältrar över kostnader på kommunerna. Ett exempel, enligt SKL, är assistansersättningen där kommunerna nu får stå för en större del av notan. En annan är den planerade nedläggningen av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet, där kommunerna nu får ta ett större ansvar. Samtidigt avvecklar regeringen huvuddelen av extratjänsterna, vilket är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kommunerna menar är viktig för att få ut just nyanlända på arbetsmarknaden.

För regionerna noterar landstingen fortsatt stigande kostnader för sjukvården. Ett problem här är dock att svensk sjukvård uppenbart brottas med strukturella problem av annat slag.

Trots ökade resurser visar utvecklingen av vårdtillfällen och läkarbesök en minskad produktivitet sedan 2013. Trots större resurser blir det alltså mindre sjukvård för pengarna.

Kommunerna skulle tjäna på effektiviseringar

Också på det kommunala planet finns frågetecken kring hur verksamheten organiseras. SKL konstaterar här att ”det finns potential för effektiviseringar”. Bakgrunden är att 100 000 nyanställningar har skett de senaste åren. Enligt SKL har antalet handläggare inom kommunernas administration ökat kraftigt. Under goda år har kommunerna inte haft några problem att finansiera detta, men när konjunkturen nu viker uppstår problem.

I den offentliga debatten är det också en vanlig uppfattning att kommunerna drar ner på skolan. Det stämmer inte, enligt SKL. Tvärtom har kostnaden per elev i grundskolan ökat med 20 procent i fasta priser mellan år 2000 och 2018. Samtidigt har lärartätheten ökat.

När kommunerna nu larmar om allt sämre ekonomi kan det alltså vara värt att hålla i minnet att bilden inte är lika svartvit som det ibland framstår som i de politiska debatterna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.