Elever övar på dataprogrammering på en läsplatta. Foto: TT

Storbritannien vill att alla elever lär sig programmera

Uppdaterad
Publicerad

De flesta av oss använder dagligen datorer – men inte lika många veta hur de fungerar. I Storbritannien vill man ändra på det och har därför, som ett av de första länderna i världen, infört programmering i läroplanen.

– Här är katten Felix och här är katten Herbert och vi ska försöka få Felix att fånga musen.

Laurie är 10 år och går på Caroline Haslett skolan i Milton Keynes i Storbritannien. I höst har han och hans klasskamrater lärt sig grunderna i programmering. I dag ska de bland annat göra ett spel och få lampor att tändas efter ett bestämt mönster. Ruhi tycker det är både roligt och kreativt att programmera.

– Barn i alla åldrar kan göra det här, säger han.

På schemat

Som ett av de första länderna i världen har Storbritannien i höst infört programmering i läroplanen för alla mellan 5 och 16 år. Tanken är att eleverna inte bara ska kunna använda en dator utan också förstå hur den fungerar. Förändringen har bland annat införts efter påtryckningar från näringslivet, men också från forskarvärlden.

Simon Peyton Jones, datavetare och ansvarig forskare på Microsoft Research Center i Cambridge, menar att syftet inte främst är att skapa en välutbildad arbetskraft, utan ge elever en bra utbildning i stort, av samma anledning som man lär ut naturvetenskap.

– Vi lär inte ut naturvetenskap till alla för att de ska bli fysiker eller kemister. Vi lär ut det för att vi tycker att det är viktigt att de kan något om världen de lever i. Så ingen tror att det är magi när man tänder en lampa! Det är samma sak med programmering. Vet man inte hur det fungerar då har man ingen makt, säger han.

Skräck bland lärare

Programmering är en del av ett nytt ämne som kallas Computing, och som ersatt ämnet IKT, där eleverna främst fick lära sig använda olika datorprogram. Simon Peyton Jones har varit med och utvecklat den nya läroplanen och står också bakom organisationen Computing at School, en av flera organisationer som fått i uppdrag att utbilda lärarna.

– Majoriteten av lärarna är troligtvis inte bra förberedda och en del rent utav skräckslagna. Men det är inte alltför hemskt tycker jag, för lärare är bra på att undervisa. Atlantångaren kommer att vända långsamt, men de kommer att vända nu, säger han.

Det tror också Sway Grantham, som är lärare på Caroline Haslett skolan i Milton Keynes, och ansvarig för den digitala undervisningen på skolan. 

– Det här är en utvecklande process. När man börjar lära ut ett ämne blir man bättre och bättre, och genom att göra små saker som att vara med på varandras lektioner, upptäcka hur enkelt det kan vara är ett sätt. Det finns ett ständigt behov av ett mentorskap, säger hon.

Viktigt för framtiden

Att eleverna nu lär sig programmera hoppas Sway Grantham ska hjälpa dem i framtiden – även inom andra områden.

– Förmågan att programmera sträcker sig mycket längre än att kunna programmera. Det handlar om att bryta ner problem, leta efter lösningar, testa saker de inte kan eller som inte fungerar. Det är mer ett sätt att tänka än att bara kunna kontrollera en dator.

I klassrummet är koncentrationen på topp. Och Ruhi tycker att även svenska elever borde få lära sig programmera.

– Man måste lära sig det här för framtiden för det är en helt ny värld i dator och om man inte kan någonting hur ska man då kunna göra något?

Vad är svårast?

– Att få det att fungera. Det är det svåraste tror jag.

Programmering i andra länders skolsystem:

Visa

Storbritannien är det land som gått längt genom att göra det obligatoriskt för alla i grundskolan att lära sig programmering.

Men även andra länder är på gång. Till exempel har Estland och Grekland redan infört det för vissa årskurser och Finland, Belgien planerar att göra det.

Källa: European Schoolnet

Läroplanen i Storbritannien

Computing at Schools

Rapport från spelindustrin 2011

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer