Foto: Scanpix

Studenter dopar sig för att få toppbetyg

Publicerad

Trenden från USA sprider sig till Sverige visar SVT:s undersökning. Studenter tar narkotikaklassade mediciner för att förbättra minnet.

Fenomenet kallas för hjärndopning och är välkänt bland studenter i USA. Genom att äta olika narkotikaklassade läkemedel försöker studenterna förbättra sina chanser att få toppbetyg. Det handlar främst om olika amfetaminliknande adhd-mediciner som alltså tas illegalt, utan att studenterna har någon adhd-diagnos.

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet förklarar hur det fungerar.

– Det är den centralstimulerande effekten som de söker, det vill säga, frisättningen av signalsubstanser som noradrenalin och dopamin som stimulerar hjärncellerna och ger en ökad vakenhet, minskat sömnbehov och skärpt koncentrationsförmåga.

Utbrett missbruk i USA

Det är visserligen osäkert om hjärndopingen verkligen leder till bättre betyg, men många studenter tycks ändå vara övertygade om att preparaten förbättrar deras minne, koncentrationsförmåga och uthållighet under perioder med hög studiebelastning.

Flera amerikanska studier har visat på ett utbrett missbruk bland studenter på både högstadiet och universitetet.

Ingen vet i dag hur vanligt det är att svenska studenter hjärndopar sig. För att få en fingervisning frågade SVT studenter på jurist- och läkarprogrammen i Göteborg och Stockholm.

Av de 3.200 studenter som svarade på vår enkät uppger en procent att de använt adhd-läkemedel i samband med hemmaplugg, redovisningar och tentor. Detta utan att de har någon adhd-diagnos.

Dopningmedel används i Sverige

Ett annat preparat som används vid hjärndoping är Efedrin som är ett centralstimulerande, dopningklassat medel som ingår i hostmediciner. Bland de tillfrågade studenterna svarade 36 personer att de använt Efedrin för att prestera bättre.

Mörkertalet kan dock vara stort. 43 procent av de tillfrågade svarade inte på våra frågor. Trots att vår undersökning bara kan ses som ett litet stickprov, tycker Fred Nyberg att resultaten är oroande:

– Det här är definitivt farligt. Ungdomarna är ju särskilt sårbara eftersom hjärnan inte är färdigutvecklad. Om de tar de här medicinerna i högre doser än vad som är rekommenderat vid förskrivningar, så känsliggör de hjärnan för andra droger. Det kan leda till att de går vidare till amfetamin eller kokain och kan fastna i ett missbruk.

Fred Nyberg vill nu att myndigheterna kartlägger hjärndopingen i Sverige.

– Väntar man för länge kan det här skena iväg som så mycket annat och då blir problemet ännu svårare att hantera. Det som dyker upp i USA dyker förr eller senare upp i Sverige och nu verkar det som det redan är här, säger han.

Så gjorde vi undersökningen

Visa

– 6.268 studenter som under vårtermingen studerade vid juristprogrammen på Stockholm och Göteborgs Universitet samt läkarprogrammen vid Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet fick svara på enkäten. 3.581 svarade på någon fråga i undersökningen. Svarsfrekvensen var 57 procent.
 

– 3.219 studenter svarade på frågan om de använt adhd-läkemedel utan att ha fått diagnosen adhd av läkare.
 

-33 personer svarade att de använde mediciner i samband med redovisningar, prov, tentor och hemmastudier.
 

-3.568 studenter svarade på frågan om de hade använt Efedrin för att, i första hand, prestera bättre studieresultat. 36 personer svarade ja.
 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Hjärndopning i jakt på toppbetyg

Mer i ämnet