Rakhmat Akilov hade kontakt med individer inom IS, diskuterade attentatet och fick religiös vägledning inför terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017. Nordiska motståndsrörelsen har kopplingar till ryska och tyska extremistorganisationer och svenska autonoma grupperingar ingår i det relativt nybildade nordiska nätverket Autonomous Revolutionary Nordic Alliance.
Det är tre exempel som tas upp i den 115-sidiga rapporten ”Gränslös Extremism. En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer”.
– Det här är den första studien som tar ett samlat grepp om de svenska extremistmiljöerna, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan och en av studiens fyra författare, till SVT.
Träningsläger utomlands
Forskarna har i rapporten analyserat 19 fall och utifrån det identifiera en rad olika typer av kopplingar. Direktkommunikation med representanter för terrororganisationer och träningsläger utomlands är två exempel.
– Flera av attentatsmännen hade försökt och lyckats ta sig till träningsläger utomlands, säger Magnus Ranstorp.
Andra kopplingar är anslutning till extremistgrupper utomlands.
”Kopplingarna riskerar att verka förmågehöjande för miljöerna i samtliga avseenden. Detta i form av allt från ökade taktiska och praktiska kunskaper, ideologisk inspiration, samt finansiering”, står att läsa i studien.
Våldsglorifierande narrativ
Därtill kan kopplingarna bidra till rekrytering och radikalisering.
– Tidigare forskning har bland annat poängterat att radikaliseringsprocesser kan gå snabbt inom digitala forum. Man kan se att förekomsten av våldsglorifierande narrativ och hatiskt innehåll generellt kan bidra till att sänka tröskeln för våld och även normalisera våldsbejakande innehåll, säger forskaren Linda Ahlerup.
Föreslår utökad insyn
För att minska extremistmiljöernas möjligheter ger forskarna en rad rekommendationer.
En är att se över myndigheters möjlighet till insyn i de krypterade kanaler som extremistmiljöerna ofta använder. En annan är att stärka svenska myndigheters insyn i det finansiella flöden.
– Insyn i vissa typer av organisationsformer exempelvis stiftelser och föreningar är väldigt begränsad. Man behöver överväga att betydande donationer från utländska aktörer bör deklareras offentligt, säger Magnus Ranstorp.