Docent Magnus Ranstorp (th), analytiker Filip Ahlin (tv) och forskningsassistent Linda Ahlerup under en pressträff angående ny rapport från Försvarshögskolan om radikala miljöers transnationella kopplingar. Foto: Sören Andersson / TT

Studie: Svenska extremistgrupper kan stärkas

Uppdaterad
Publicerad

Extremistgrupper i Sverige riskerar att stärkas och radikaliseras genom sina kopplingar med utlandet. Det ger allt ifrån ökade taktiska kunskaper, ideologisk inspiration och finansiering, enligt en ny studie.

Rakhmat Akilov hade kontakt med individer inom IS, diskuterade attentatet och fick religiös vägledning inför terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017. Nordiska motståndsrörelsen har kopplingar till ryska och tyska extremistorganisationer och svenska autonoma grupperingar ingår i det relativt nybildade nordiska nätverket Autonomous Revolutionary Nordic Alliance.

Det är tre exempel som tas upp i den 115-sidiga rapporten ”Gränslös Extremism. En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer”.

 – Det här är den första studien som tar ett samlat grepp om de svenska extremistmiljöerna, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan och en av studiens fyra författare, till SVT.

Träningsläger utomlands

Forskarna har i rapporten analyserat 19 fall och utifrån det identifiera en rad olika typer av kopplingar. Direktkommunikation med representanter för terrororganisationer och träningsläger utomlands är två exempel.

– Flera av attentatsmännen hade försökt och lyckats ta sig till träningsläger utomlands, säger Magnus Ranstorp.

Andra kopplingar är anslutning till extremistgrupper utomlands.

”Kopplingarna riskerar att verka förmågehöjande för miljöerna i samtliga avseenden. Detta i form av allt från ökade taktiska och praktiska kunskaper, ideologisk inspiration, samt finansiering”, står att läsa i studien.

Våldsglorifierande narrativ

Därtill kan kopplingarna bidra till rekrytering och radikalisering.

– Tidigare forskning har bland annat poängterat att radikaliseringsprocesser kan gå snabbt inom digitala forum. Man kan se att förekomsten av våldsglorifierande narrativ och hatiskt innehåll generellt kan bidra till att sänka tröskeln för våld och även normalisera våldsbejakande innehåll, säger forskaren Linda Ahlerup.

Föreslår utökad insyn

För att minska extremistmiljöernas möjligheter ger forskarna en rad rekommendationer.

En är att se över myndigheters möjlighet till insyn i de krypterade kanaler som extremistmiljöerna ofta använder. En annan är att stärka svenska myndigheters insyn i det finansiella flöden.

– Insyn i vissa typer av organisationsformer exempelvis stiftelser och föreningar är väldigt begränsad. Man behöver överväga att betydande donationer från utländska aktörer bör deklareras offentligt, säger Magnus Ranstorp.

Fakta: Tre olika kopplingar

Rapporten om de tre svenska extremistmiljöernas – det vill säga den radikalislamistiska, radikalnationalistiska och den autonoma – och deras ideologiska, operationella och finansiella kopplingar till statliga och icke-statliga aktörer utomlands har genomförts av Försvarshögskolan på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE). 

Tillsammans med forskarna Filip Ahlin, Linda Alerup och Magnus Normark har Magnus Ranstorp analyserat 19 fall och utifrån det identifiera en rad olika typer av kopplingar.

  • Forskarna belyser tre olika typer av transnationella kopplingar: ideologiska, operationella och finansiella.
  • Med ideologisk koppling avses ideologiskt inflytande eller utbyte. En operationell koppling innebär mer konkret samverkan, exempelvis att man tillsammans deltar i aktioner eller utformar gemensamma strategier. Finansiella kopplingar handlar om att en aktör exempelvis samlar in pengar eller överför pengar till en annan aktör.

Källa: Rapporten ”Gränslös extremism. En studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.