Under det första året efter en svår infektion är risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar sex gånger högre än vanligt. Det andra året är risken förhöjd med två och en halv gånger och minskar sedan över tid, men fem år efter en svår infektion är risken fortfarande nästan dubbelt så hög som vanligt, enligt en ny studie från Örebro Universitet.
– Det är sedan tidigare känt att risken är förhöjd under det första tiden, upp till ett år. I den här studien har vi tittat särskilt på de långsiktiga effekterna. Att långtidsrisken är så hög har endast ett fåtal studier kunnat visa, och vi har visat att risken är som störst under de första tre åren, säger Cecilia Bergh, forskare vid Örebro Universitet.
LÄS MER: Var femte drabbad av hjärt-kärlsjukdomar
Anledningen till att svåra infektioner innebär en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar stavas inflammation. Infektioner leder ofta till inflammation och en allmän systemisk inflammation i kroppen innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som dessutom kan bli långvarig efter en svår infektion.
– Våra resultat pekar på vikten av att vara uppmärksam på patienter som haft svåra sjukhuskrävande infektioner. Om man drabbats av en allvarlig infektion ska man vara extra noga med att se över andra vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och ta upp det med sin läkare, säger Cecilia Bergh.
Studien innefattar över 236.000 män
Studien utgår från registerdata över de undersökningar som gjordes vid mönstringen till den allmänna värnplikten och innefattar över 236.000 män födda mellan 1952 och 1965. Uppgifterna om hjärt-kärlsjukdomar kommer från det nationella patientregistret. Männen i undersökningen följdes från mönstringen i sena tonåren till medelåldern.
LÄS MER: Ny metod vid behandling av hjärt-kärlsjukdomar
– Studien är bara genomförd på män men det finns ingen stark anledning att tro att resultaten skulle skilja sig mellan män och kvinnor, säger Cecilia Bergh.
Undersökt flera riskfaktorer
Forskarna har även undersökt kopplingen till andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som övervikt, högt blodtryck och socioekonomiska förhållanden under uppväxten.
– Dessa vanliga riskfaktorer spelar en stor roll redan från tidig ålder, men just infektioner verkar stå för den största riskhöjningen under de tre första åren efter infektionen, säger Cecilia Bergh.