En vuxen person drabbas av cirka två förkylningar per år, småbarnsföräldrar av några fler och dagisbarn kan få en varje månad. En förkylning orsakas av ett Virus som får slemhinnorna i näsa och svalg att svullna upp och avsöndra mer vätska än vanligt, vilket leder till symptom som snuva, täppt näsa och hosta.

Det finns över hundra virus som orsakar förkylning och oändliga kombinationer av dessa gör det i princip omöjligt att bli helt immun eller komma fram till ett botemedel.

-Vi kan inte undvika att virus går runt och det är inte heller önskvärt, då det håller immunförsvaret på topp. För de flesta människor är det bra att det finns normala infektioner, säger Sigvard Mölstad, distriktsläkare och professor i allmänmedicin.

Att det är under vinterhalvåret som de flesta drabbas av förkylningar är ingen hemlighet. Men att det bror på kylan i sig är däremot en seglivad myt.

-Det kalla vädret spelar roll på så sätt att vi är inomhus i högre utsträckning, vilket betyder mindre luftvolym att fördela våra virus på. Kylan i sig spelar mindre roll. Vad jag vet finns inga bevis på att man är mer utsatt om man är nedkyld, säger Sigvard Mölstad.

Infektionstopp vid skolstart

Annika Linde är statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet. Enligt henne hänger förkylningarna ihop med att skolor, förskolor och arbetsplatser återigen öppnar efter semestern.

-Så är det. Några veckor efter skolstart kommer den första infektionstoppen. Man träffas, sitter i samma lokaler och tar på samma föremål. De virustyper vi ser nu på hösten smittar främst via fingrar och näsa och då är handhygien a och o.

Att handhygien och användande av handsprit har en effekt på vanliga förkylningar såg vi enligt Annika Linde när den nya influensan, även känd som svininfluensan, nyligen bröt ut.

-Då blev alla rädda och tänkte att nu är det allvar och dags att börja tänka på handhygien. Och det här har hållit i sig och alla rapporter talar för att det var jättebra. Men tyvärr hann vi inte göra en stor studie för att visa på effekterna.

Dock påpekar Annika Linde att handsprit inte kan ersätta handtvätt, utan bör ses som ett komplement.

-Först måste du tvätta händerna så att handspriten kan fastna. Men när man inte hinner det är handsprit ett viktigt komplement.

Stor kostnad

Exakt vad förkylningarna kostar samhället är svårt att uppskatta, men eftersom 85 procent av befolkningen drabbas varje år kan man räkna med miljardkostnader i fotspåren av utebliven produktivitet, sjukersättning och vård.

Så, vad kan man då göra utöver att tänka på handhygien?

Inte så hemskt mycket om man vill leva i ett normalt liv, enligt Annika Linde. Utan det viktigaste är att den som är sjuk måste vara hemma.

-Det absolut viktigaste för att förhindra smittspridning att man håller sig hemma när man är sjuk och att föräldrar inte lämnar sjuka barn på dagis.

Utöver det gäller sunt förnuft. Att sova, motionera, äta bra och ta hand om sig själv när man är frisk gör enligt Annika Linde att man kan hantera sjukdom på ett mycket bättre sätt.

Vilken syn har du på naturläkemedel?

-Jag kan inte lita på dem alls. Om ett naturläkemedel visar sig ha god effekt så klassas det ju om till ett läkemedel. Men visst, jag kan inte garantera att de inte har effekt. En viktig sak är däremot d-vitamin. Framförallt för dem som inte exponerar sig för solljus. Toppen för infektionssjukdomar i det här landet ligger i februari och mars då vi är som längst bort från solen, avslutar hon.

Johan Wicklén