Polisanmälan, rättegång, Kronofogden, försäkringsbolag, Brottsoffermyndigheten – vägen som en brottsutsatt måste gå för att få ut sitt skadestånd kan idag bli lång.
Grundprincipen är att gärningspersonen ska betala ut skadeståndet, men eftersom den dömda oftast inte har några tillgångar måste den brottsutsatta inte sällan se sig om efter andra alternativ. Under 2018 fick exempelvis Kronofogden in 13 239 mål där den brottsutsatta behövde hjälp att driva in sitt skadestånd och bara 3 963 betalades in, det vill säga knappt 30 procent.
Kräver mycket av brottsoffret
Alternativet för brottsoffret efter Kronofogden är att vända sig till sitt försäkringsbolag. Om inte heller det ger någon, eller bara en del av ersättningen, kan brottsoffret slutligen vända sig till staten. Ingenstans på vägen finns det någon garanti på att man får ut det fulla beloppet.
– I dag har vi ett system som kräver väldigt mycket av dig som våldsoffer. Du får skriva ner och befatta dig med sådant som du nästan avskyr som pesten därför att det kopplar dig åter till gärningspersonen och det tycker vi att man ska slippa ifrån, säger Sven-Erik Alhem som är förbundsordförande på den ideella organisationen Brottsofferjouren.
Länge kritiserats
Systemet har länge kritiserats för att lägga ett för stort ansvar på den brottsutsatta. Exempelvis underströk Riksrevisionen det i en granskning redan 2011. Även flera partier är kritiska – till exempel vill Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna att skadestånd ska betalas ut direkt från staten till brottsoffret.
Men ansvarig minister Morgan Johansson (S) ser inte någon anledning att ändra på det befintliga systemet. I en kommentar till SVT Nyheter skriver han att han tycker att det i stort är bra och att tidigare utredningar pekat på att det finns en risk att folk skulle sluta teckna försäkringar om staten skulle ta över utbetalningarna i ett tidigare skede.
”Dessutom kan förslaget leda till att överfallsskyddsmomentet i hemförsäkringar på sikt tas bort. Det leder till ett försämrat försäkringsskydd i samhället i stort och till att vi i större utsträckning skulle behöva använda samhällets resurser till att täcka upp en kostnad som i dag belastar försäkringsbolagen”, skriver han.
Sven-Erik Alhem tycker inte att det håller som argument.
– Staten ska skydda oss från brott. Om det ändå drabbar oss är det viktigt att staten tar sitt ansvar, idag gör den inte det fullt ut, säger han.