Enligt Lärarnas Riksförbund vill 86 procent av alla lärare ha central rättning av de nationella proven.
– Incidenten i Stockholm och Malmö där elever kommit över facit till nationella prov i matematik och som spridits på nätet, hade kunnat undvikas om proven rättats centralt, säger Bo Jansson.
Ett annat argument från Lärarnas Riksförbund för central rättning av nationella prov är att lärarnas arbete med administration och dokumentation då skulle minska.
Fackförbundet påpekar också att rutinerna kring proven måste skärpas.
– Facit ska inte vara ute innan eleverna genomfört provet. Tydligt ansvar måste läggas på skolorna och rektor att hanteringen är enligt sekretess, menar man.
Kan vara lagbrott
Det var när eleverna runtom i landet på tisdagen skulle göra nationellt prov i matte 2b i gymnasiet som det visade sig att svaren redan var kända av många, framför allt i Stockholm och Malmö. Detta sedan en elev på en skola i Stockholm fotograferat facit till provet i lärarrummet och sedan spridit det via nätet.
Enligt Niklas Bremler, mattelärare och styrelseledamot i Lärarnas Riksförbund i Stockholm, har man brustit kraftigt i hanteringen av provet.
– Lärare måste kunna räkna med att få ha sina arbetsrum i fred. Om en elev olovligt tar sig in i ett sådant arbetsrum och sedan fotograferar samt sprider sekretessbelagt material så kan det vara ett lagbrott, säger Niklas Bremler.
– Det är bara skolledningen som ska ha provet ända fram till provtillfället. Det ska vara okänt för såväl lärare och elever. Och svaren ska inte lämnas ut förrän efter provtillfället, säger han.
I undantagsfall får lärarna öppna provet dagen före provdagen, till exempel för att anpassa det för elever med funktionsnedsättning. Dock får aldrig bedömningsunderlaget (svaren) till provet öppnas innan provet är gjort.
Rektorerna stöder Skolverket
I dag beslutade Skolverket att varje rektor lokalt får avgöra om det nationella provet ska göras om. Det finns redan ett ersättningsprov tillgängligt. Det är egentligen tänkt att användas på själva provdagen, om man misstänker att fusk har förekommit. Det blir nu upp till varje enskild rektor att avgöra om eleverna ska tvingas göra om provet.
Sveriges skolledarförbund, som organiserar rektorer, stöder Skolverkets beslut. Det är den enda rimliga i det här akuta läget, menar man.
– Rektorerna får efter samråd med lärarna besluta om det är nödvändigt att göra ett nytt prov. Alternativet är att tvinga alla elever i landet att göra om provet och det är ännu sämre, säger Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund.
Det är om det visar sig att resultaten på en skola är mycket bättre än man kunde förvänta sig som det kan bli aktuellt med ett omprov men Matz Nilsson tror inte att särskilt många skolor kommer att göra om provet.
Risk att man avstår
Han medger att det finns en risk att man avstår från att göra om provet även om det skulle vara befogat med tanke på resultaten. Detta med tanke på allt extra arbete ett omprov innebär.
– Det finns en sådan risk men det är ändå bättre att göra så här än att tvinga alla elever i landet att göra om provet. Det vore en slags kollektiv befattning på nationell nivå, säger Matz Nilsson.
Matz Nilsson säger också att nationella prov är viktiga för likvärdigheten i betygen över landet.
– Utan nationella prov skulle vi få betygsinflation, säger han.
Sveriges skolledarförbund vill, liksom Lärarnas Riksförbund, att proven digitaliseras och rättas centralt.
Svåra avvägningar
Även matteläraren Niklas Bremler tycker att Skolverket fattat ett riktigt beslut.
– Det är det minst dåliga beslutet av tre möjliga. Det är bättre än att tvinga alla göra om provet och bättre än att låta ingen göra det, säger han.
Niklas Bremler noterar att Skolverket förutsett den här situationen. I föreskrifterna står att rektorn ska besluta om ett ersättningsprov ska användas när ett prov blivit känt i förväg. Rektorn får, enligt reglerna, inte överlåta ett sådant beslutet till någon annan.
Men det kan bli svåra avvägningar, särskilt när elever har lagt på ett extra kol mot slutet av terminen och påtagligt förbättrat sina kunskaper. Det kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, att veta om de vetat om svaren eller de faktiskt gjort framsteg.
– Vad gör man om tre elever av trettio i en klass fått mycket bättre reslutat på provet än väntat? säger Niklas Bremler.
Enligt Niklas Bremler är det troligaste att man beslutar om ett nytt prov när man vet att resultatet varit känt för många av elveverna.