Foto: TT/Gero Breloer

Svenska hästar svartslaktas systematiskt

Knappt ett år efter hästköttskandalen kan SVT avslöja att tusentals hästar saknas – myndigheteterna vet inte vart de tar vägen.

Risken är stor att okontrollerat kött kommer ut i affärer och restauranger.

Alexandra Rahm drar några kraftiga tag med borsten på ett ungt ponnysto. Hästen hamnade i stallet i Forsa utanför Hudiksvall för några veckor sedan. En man hade då kommit till en lokal slaktare och erbjudit hästen, som han ville skulle slaktas utan papper och utan rapport till myndigheterna.

– Vi fick tips om att hon skulle svartslaktas så vi hörde av oss till den som ville slakta den och erbjöd slaktpriset och lite till, säger Alexandra Rahm. Mannen sa dessutom att han kunde få tag på hur många andra hästar som helst att slakta.

Tusentals saknas i statistiken

Katniss, som hästen döptes till, räddades från att bli en av många hästar som slaktas svart i Sverige. Enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort tillsammans med Hästnäringens nationella stiftelse, NHS dör omkring 20.000 hästar om året i landet.

Tusentals av dem saknas i den officiella statistiken, och rapporteras varken som slaktade, begravda eller brända.

Vissa hästar antas ägarna begrava hemma utan tillstånd, andra hamnar på en svart marknad.

– Vi vet att en del förs utomlands för slakt där man får mycket mer pengar för hästkött. Men ännu fler slaktas svart här i Sverige, säger hästveterinären Ewamari Lewin, som representerar Sveriges veterinärförbund i Jordbruksverkets referensgrupp för hästfrågor.

Säljs till restauranger

SVT träffar också Tommy Dalberg, som är nödslaktare och avlivar hästar på plats i Stockholmstrakten.

– Minst en gång i månaden får jag själv eller hästägare jag känner propåer från folk som vill köpa kropparna. Men det är ju förbjudet, de måste jag ta till destruktion.

– Vad ska de ha kropparna till?

– Filé och entrecôte är lätt att sälja till restauranger, resten mals ner till köttfärs. Så länge det finns pengar i det här skor sig folk på det, det är fruktansvärt, säger Tommy Dalberg.

Samtidigt är det dyrt att göra sig av med en häst om man inte vill lämna den på slakt, i genomsnitt kostar det 6.000-7.000 kronor att lämna kroppen till destruktion tex. Och en häst som slaktas den lagliga vägen får hästägaren runt en tusenlapp eller lite mer för.

– Så en del tar chansen och tjänar några tusen extra på en svartslakt, i stället för att betala för att bli av med kroppen.

Riskerar hamna i livsmedel

Sedan några år tillbaka ska alla hästar i EU ha ett hästpass, som ska säkerställa hästens identitet och se till att inte sjukdomar eller läkemedel hamnar i våra livsmedel. Enligt många som SVT pratat med förekommer både slarv med hästpassen, både från hästägares och veterinärers sida, och också medvetet fusk.

Och vid svartslakt ställs få frågor.

– Utan fungerande hästpass kan det vara en ren fara för folkhälsan, säger veterinär Ewamari Lewin. Vi riskerar att få antibiotikaresistens och att få i oss salmonella eller andra bakterier.

Alexandra Rahm har själv aldrig skickat någon av sina hästar på slakt. Hon äter inte heller hästkött, av känslomässiga skäl.

– Jag respekterar att andra gör det, men då måste de ju kunna veta var hästarna kommer ifrån och att de är ok. Vi som tävlar med hästar pumpar i dem en massa antibiotika och annat, och finns det då inte ordentlig koll kan man ju få i sig vad som helst.

Slakt

Visa

Vid slakt visar passet bland annat om hästen behandlats med läkemedel med livslång karens för att hästen då inte ska komma in i livsmedelskedjan. Det är slakteriet som ansvarar för att djur som ska slaktas är friska och lämpliga att bli livsmedel. 

Källa: Jordbruksverket/Livsmedelsverket

Lagliga alternativ när hästen dör:

Slakt: Hästens kropp används till livsmedel. En dryg tredjedel av alla hästar i den officiella statistiken går till slakt.

Destruktion: De flesta hästar som dör destrueras. De går då till energiåtervinning och används som förbränningsmaterial.

Begravning: Hästägaren kan få tillstånd av länsstyrelsen att gräva ner sin häst på godkänd plats.

Kremering: Kroppen förbränns och ägaren kan sprida eller gräva ner askan.

Statistik:

Enligt en uppskattning som gjordes i början av 2013 dör ca 20.000 hästar varje år i Sverige. Av dessa gick förra året 4352 till slakt, 6369 till destruktion och ca 2600 till begravning eller kremering.

Det innebär ett glapp på flera tusen hästar som myndigheterna inte vet var de tar vägen.

Källa: Hästsnäringens nationella stiftelse, HNS

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer